Dalarna University's logo and link to the university's website

FN-direktivet Agenda 2030 ska avskaffa extrem fattigdom, minska ojämlikheter och orättvisor i världen, främja fred och rättvisa och lösa klimatkrisen. Sverige har som mål att vara ledande i implementeringen av agendan och för att lyckas uppnå det målet krävs ett samarbete mellan den nationella, regionala och lokala nivån. Tidigare forskning visar på att Sveriges kommuner har ett intresse av att implementera beslut som regeringen har beslutat om (Forsberg 2002), samtidigt som Statskontorets delårsrapport (2019) visar att mindre kommuner, med en befolkning under 30.000 invånare, i mindre utsträckning har implementerat Agenda 2030.

Uppsatsen har därför till syfte att undersöka mindre kommuners förutsättningar och utmaningar för att implementera Agenda 2030 i deras hållbarhetsarbete. Genom att utföra kvalitativa, halvstrukturerade informantintervjuer med tjänstemän i mindre kommuner, med utgångspunkt i Lennart Lundquists (1992) implementeringsteori och dess egenskaper förstår, kan och vill, kan jag identifiera de förutsättningar och utmaningar som kommunerna har.

Sammanfattningsvis visar empirin med grund i teorin att förutsättningar och utmaningar i implementeringen av Agenda 2030 varierar mellan kommunerna som deltog i studien. Ett mönster som däremot har visat sig är att kommunerna som tagit ett politiskt beslut om att använda Agenda 2030 har bättre förutsättningar för att lyckas med implementeringen, jämfört med de kommuner som inte har tagit ett beslut. Utmaningarna med implementeringen är många, men framförallt är det resurser i form av kunskap, budget och personal det brister i. Vill är den egenskap som alla kommuner uttrycker att dem har, men att vilja implementera Agenda 2030 räcker inte, vilket indikerar på att vilja endast är nödvändigt om förstår och kan är uppfyllt.