Syftet med studien var att undersöka urbaniseringens konsekvenser för likvärdigheten i skolan i svenska kommuner. En kvantitativ undersökning har genomförts där variablerna urbaniseringsgrad, andel elever som når kunskapskraven i årskurs 9, kostnad per elev samt andel behöriga lärare har använts i en korrelationsanalys. Undersökningen har visat att urbaniseringen samvarierar negativt med likvärdigheten i skolan och att dessa blivit större mellan 2011 och 2018. Vidare visar studien att det råder olika förutsättningar för Sveriges kommuner att erbjuda utbildning och att utvärdera och följa upp hur skolverksamheten ställer sig gentemot de mål och riktlinjer som finns. Studien visar på att glesbygder, som ett resultat av urbaniseringen, tenderar att ha det svårare att rekrytera behöriga lärare och mindre ekonomiska resurser. Detta resulterar i att glesbygderna har svårare att erbjuda kvalitativ utbildning och att de har sämre förutsättningar för utvärdering av verksamheten. Studien visar samtidigt hur urbaniseringen ökat sedan 2011 och hur denna utveckling förväntas fortsätta. Mot den bakgrund att urbaniseringen leder till olika förutsättningar för Sveriges kommuner att upprätthålla kvalitativ undervisning gör att jag ställer mig frågande till huruvida det svenska skolsystemet är anpassat till det urbaniserade samhälle vi lever i.