Syftet med det här arbetet är att undersöka författare, bilder, olika texter samt förekommande namn i sju olika läromedel som används i undervisningen i svenska för åk 3 ur ett genus- och identitetsperspektiv. Arbetet utgår från en kritisk diskursanalys med en kvantitativ metod. Det teoretiska perspektiv som arbetet har sin utgångspunkt i är Hirdmans teori om genus. Resultatet visar att författarna till läromedlen i högre grad är kvinnor än män. I en del läromedel bestod flertalet texter av externa författare vilket var fler kvinnor/flickor. Vidare visar resultatet att i fem av läromedlen ingick fler bilder på män/pojkar. Resultatet påvisar att namn som bärs av både kvinnor/flickor samt män/pojkar är vanligast förekommande, det näst vanligaste namnen var kvinno-/flicknamn men mans-/ pojknamn förekommer fler gånger. Då lärare sällan har tid att undersöka läromedel innan köp har mitt arbete betydelse för det didaktiska fältet, eftersom läromedel ofta är ett viktigt hjälpmedel i undervisningen.
Svenska