Dalarna University's logo and link to the university's website

Bakgrund: Hjärtsvikt klassificeras som en av Sveriges folksjukdomar där 10% av populationen vid en ålder av 80 år drabbas. Att leva med hjärtsvikt innefattar en kontinuerlig kontakt med hälso- och sjukvården, samt ett omfattande personligt ansvar att utföra egenvård. För en del patienter innebär egenvård ett överväldigande ansvar, där såväl yttre som inre omständigheter kan påverka en patients egenvårdsförmåga, och i sin tur även livskvalitet.  Syfte: Syftet är att beskriva faktorer som påverkar egenvård vid hjärtsvikt ur ett patientperspektiv.  Metod: Designen är en litteraturöversikt. Resultatet grundar sig på 15 vetenskapliga artiklar hämtade från databasen CINAHL; 7 kvalitativa, 7 kvantitativa samt 1 mixed method-studie.  Resultat: Faktorer som påverkar egenvården för patienter med hjärtsvikt kunde delas in i fem huvudkategorier: Kultur, Kunskap och utbildning, Acceptans och förståelse, Emotionella upplevelser samt Motivation. Resultatet visade att såväl fysiska som psykiska och sociala faktorer ansågs påverka egenvården vid hjärtsvikt ur ett patientperspektiv.  Slutsats: Att leva med hjärtsvikt utgör olika individuella förutsättningar till egenvårdshandling, där olika faktorer påverkar patientens egenvårdsförmåga. Forskning visar att vardagliga situationer och vanor har stor betydelse för egenvårdsförmågan, där familjen och inte minst hälso- och sjukvården utgör en hörnsten till att kunskap, delaktighet och trygghet integreras. Genom en kontinuerlig vårdkontakt och att känna motivation till att leva efter de förutsättningar patienten har kan egenvårdsförmågan stärkas och därmed även livskvaliteten.

Background: Heart failure is classified as one of Sweden's public diseases and 10% of the population at the age of 80 are affected. Living with heart failure includes continuous contact with health care, as well as extensive personal responsibility to perform self-care. For some patients, self-care means an overwhelming responsibility, where both external and internal circumstances can affect a patient's self-care ability, and in turn also quality of life.  Aim: The aim is to describe factors that affect self-care in heart failure from a patient perspective.  Method: The design is a literature review. The results are based on 15 scientific articles conducted from the CINAHL database: 7 qualitative, 7 quantitative and 1 mixed method study.  Results: Factors that affect self-care for patients with heart failure could be divided into five main categories: Culture, Knowledge and education, Acceptance and understanding, Emotional experiences and Motivation. The results showed that both physical, mental and social factors were considered to affect self-care in heart failure from a patient perspective.  Conclusion: Living with heart failure constitutes different individual prerequisites for self-care, where different factors affect the patient's self-care ability. Research shows that everyday situations and habits are of great importance for the self-care ability, where the family and not least health care constitute a cornerstone for the integration of knowledge, participation and security. Through continuous health care contact and feeling motivated to live according to the conditions the patient has, self-care ability can be strengthened and thus also the quality of life.