Folkskoleväsendets kraftiga expansion under slutet av 1800-talet har traditionellt tolkats som resultatet av ökad statlig kontroll tillika finansiering. I linje med detta har relationen mellan stat och lokalsamhälle blivit central för utbildningshistorisk forskning och på senare tid har såväl det lokala initiativet som statsbidragens omfattning och utformning uppmärksammats. I den internationella litteraturen har ökat intresse riktats mot detaljerade analyser av skolornas finansiering. En bättre förståelse efterforskas genom studier av relationen mellan olika verksamhetsbidrag per plats och tidpunkt samt förändringar i dessa relationer över tid.
I Uppland fanns redan före folkskolestadgan etablerade skolor vid många av järnbruken. Dessa skolor finansierades initialt med enskilda medel och tack vare brukens ofta väl bevarade bokföring är det möjligt att rekonstruera stora delar av bidragen. Vi kan även följa förändringar över tid och på så sätt få ökad kunskap om hur det lokala initiativet utvecklades i denna miljö.
Denna studie bidrar till forskning om lokalsamhällets betydelse för skolväsendets organisation och finansiering. Med utgångspunkt i redovisning av kostnader för skolor vid tre järnbruk samt de omgivande skoldistriktens skolkassor tecknas en detaljerad bild av verksamhetsbidragens omfattning samt förändringar över tid. Följande frågor har varit centrala: Hur såg det privata bidraget till folkskoleväsendet ut under 1800-talets andra hälft och i början av 1900-talet? Vilka var de övriga bidragen? Hur utvecklades den absoluta och den relativa storleken av dessa bidragskomponenter över tid?