Syftet med denna uppsats är att undersöka om barnavårdsnämnden i Mönsterås köping 1926–1934 tar beslut som berör barn för barnets eller samhällets bästa. Detta har undersökts genom att Barnavårdsnämndens protokoll och fosterbarnsliggare har granskats kvalitativt utifrån de teoretiska begreppen social kontroll, normalitet, klass och genus.Studien visar på att barnavårdsnämndens ställningstagande gör sina beslut utifrån samhällets bästa men visar också på att det finns exempel på att nämnden verkar ha lyssnat på anhöriga och fosterfamiljer för att besluta för barnets bästa när det gäller fosterhemsplaceringar. De skäl som anges av barnavårdsnämnden till tvångsomhändertagning för barnets bästa är fara för barns hälsa genom att de lever i ett grovt ohygieniskt hem och för samhällets bästa genom att barnen upplevs vanartigt eller för ett osedligt liv. Genomgående för nämndens beslut före ett tvångsomhändertagande är att de har inhämtat mycket information om familjesituationen.