Torparna som yrkesgrupp har varit en viktig del av jordbrukssveriges historia och med det i jordbrukets omvandling. Trots detta är forskningen om frälsetorpare mager. Den här uppsatsen har för avsikt att bidra till öka kunskapen om frälsetorparens roll inom jordbruket. Studien har fokuserat på 13 torp under Brogård säteri mellan åren 1866–90. Fokus har legat på vem som blev frälsetorpare och hur hans väg till torpet såg ut. Undersök-ningen har utförts genom att studera kyrkböcker, där husförhörslängder, flyttlängder och födelseboken använts. Torparna i undersökningen uppvi-sar en stor rörlighet och flyttar flertalet gånger under undersökningspe-rioden 1866–90.