Jag startade denna studie för att få en förståelse för om/hur lärare i åk 4–6 använder sig av nivågruppering i matematikundervisningen, samt vilka positiva och negativa konsekvenser detta kan ha på eleven. Genom att göra en kvalitativ studie där fem lärare intervjuades, har mina forskningsfrågor för detta arbete blivit besvarat och en del intressanta resultat har kommit fram. Det har genom studien visats att det finns delade åsikter om nivågruppering som individualisering i undervisningen och även en viss okunskap om hur nivågrupperingar bör användas för bästa resultat. Det som visat sig är att trots konsekvenserna av nivågrupperingar i matematikundervisningen till största del visade sig vara positiva, enligt de intervjuade lärarna, så har de ändå valt att inte använda sig av det i sin undervisning. En stor del visar på okunskap kring användandet av nivågrupperingar i matematikundervisningen och till vems fördel det skulle vara om valet gjordes att använda det. Trots att lärarna förklarar sin syn på hur en viss grupp elever skulle kunna gynnas av en nivågruppering i matematikundervisningen så visar forskningen raka motsatsen, vilket ger en bild av att deras antaganden om konsekvenserna av en nivågruppering i matematikundervisningen inte är vetenskapligt grundade.
Matematik