Studien syftar till att undersöka den religiösa offerritualen blot av nutida praktise-rande, kontra filmindustrins framställning för att relatera de narrativ so m återfinnsi populärkulturen till narrativen i de berättelser som står att finna i olika historiskakällor.Till studien har en kvalitativ insamlingsmetod använts i form av intervjuer, samthermeneutisk tolkning av avsnitt ur TV serien Vikings . Fem infor manter deltog istudien. Resultaten har analyserats med paralleller till tidigare forskning, blandannat av Tomas Axelson som gjort studier om filmen som medium för existentiellafrågor, Klas av Edholm och Olof Sundqvist som belyser den fornnordiskaofferr itualen och de historiska bloten, där bland annat den kontroversiella frågan ommänniskooffer behandlas. World Value Survey undersökning kommer även attanvändas för att belysa människans syn på bland annat religion och tradition.Slutsatsen av studien visar att det finns vissa gemensamma element mellan blot inutid och i serien Vikings . Det största likheterna finns mellan bloten i Vikings och deberättelsekällor som används i studien för att belysa de historiska bloten. Studienvisar även på stora skillnader, informanterna vill inte benämnas som Asatroende.Deras praktik innehåller snarare influenser från Asatro, men även andra elementhämtade från exempelvis gammal nordisk folktro. De nutida praktiserande färgas ejav populärkulturens framställning av Asatro, dock upplever informanterna att detfinns personer med uppfattningar om blot, som påverkats av populärkulturen.Sverige är ett sekulariserat land där religionen gått från att vara offentlig till att bliav mer privat karaktär. Människors intres se för det existentiella leder till att mångavill plocka ihop sin egen religion.Via denna studie kan en tolkning vara att TVserien Vikings är mer influerad av denhistoriska berättelsen om Asatron än vad informanterna är.