Dalarna University's logo and link to the university's website

du.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Att forska eller inte forska ...: Det är frågan för Högskolepedagogiska enheter vid svenska lärosäten
Dalarna University, Verksamhetsstödet. (NGLC)ORCID iD: 0000-0002-6100-7383
Högskolan Väst.
2021 (Swedish)Conference paper, Oral presentation with published abstract (Refereed)
Abstract [sv]

Sveriges universitet och högskolor har i huvudsak tre uppdrag: 1) utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet, och 2) forskning och konstnärlig forskning samt utvecklingsarbete, och 3) samverka med det omgivandesamhället och informera om sin verksamhet, samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta (Högskolelagen, 1992:1434, 1 kap. 2 § ). I § 3 står att: “Verksamheten ska bedrivas så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning” (Högskolelagen, 1992:1434, 1 kap.) Huruvida forskning ska bedrivas på högskolepedagogiska enheter har diskuterats under lång tid (HSV, 2006:54 R). Viktigt är att medarbetare vid högskolepedagogiska enheter kontinuerligt diskuterar utveckling av och målet för verksamheten. Det har blivit allt vanligare med krav på doktorsexamen föranställning på högskolepedagogiska enheter, vilket bidragit till att andelen disputerade medarbetare har ökat (Karlsson, Fjellström, Lindberg-Sand, Scheja m.fl., 2017). Dessa vill gärna forska, vilket gör att många enheter har svårt att rekrytera kunniga och erfarna pedagogiska utvecklare med doktorsexamen. Ett argument emot forskning är enligt flera rektorer att enheterna finansieras i högre eller lägre av lärosätena själva.

Verksamheten vid de högskolepedagogiska enheterna är vanligtvis inriktad mot att bedriva kurser och andra kompetenshöjande insatser för att öka lärares pedagogiska skicklighet, vilket ska ge nöjdare studenter och högre genomströmning. En annan, minst lika viktig del av verksamheten är att kontinuerligt utveckla undervisningen och för det krävs att medarbetarna vid de högskolepedagogiska enheterna får möjligheter till forskning, i linjemed § 3 ovan (Högskolelagen, 1992:1434, 1 kap.). Eftersom det finns kursdeltagare som ser enheternas kurser som ett “nödvändigt ont” och att verksamheten felaktigt uppfattas som enbart stöd- eller kursverksamhet skulle en forskningsbaserad verksamhet kunna bidra till en attitydförändring beträffande vad högskolepedagogik kan bidra med. En del kollegor, som genomför högskolepedagogisk utbildning, ifrågasätter också kursernas relevans oc hlegitimitet, eftersom undervisningsmetoderna inte har beforskats av dem som undervisar på kurserna. Det uppstår därför ett glapp mellan forskning och utbildning, tvärtemot ambitionen enligt § 3 ovan (Högskolelagen, 1992:1434, 1 kap.). UKÄ:s kartläggning om pedagogisktutvecklingsarbete visar att det finns ett behov av nationella insatser för att stödja högskolepedagogisk utveckling och forskning på det högskolepedagogiska området (UKÄ,2019). Även Standards and guidelines for quality assurance in the European Higher Education Area (ESG) visar att sambandet mellan utbildning och forskning behöver stärkas för att uppnå ett kontinuerligt kvalitetsarbete (ESG, 2015). Även Karlsson m.fl. (2017)understryker att om pedagogiska utbildning och utveckling ska ske på vetenskaplig grund, måste medarbetarna på de högskolepedagogiska enheterna också få möjlighet att forska. Författarna föreslår statliga medel och ett gemensamt ökat ansvar både från staten och lärosätena för att möjliggöra forskning inom högskolepedagogiska verksamheter (Karlsson m.fl., 2017). Trots detta ingår inte forskning i tjänsten vid de flesta av de högskolepedagogiska enheterna, vilket har både organisatoriska och ekonomiska orsaker (Stigmar & Edgren, 2014). Lärosätenas uppdragsbeskrivning för enheternas arbete visar också på en variation som går alltifrån att erbjuda pedagogiskt stöd till att arbeta med pedagogisk utveckling och forskningsbaserad verksamhet. Flera enheter anammar agendan om det akademiska lärarskapet som inkluderar främst pedagogisk meritering och utvecklingsarbete utfört av den enskilde lärare i samspel med sitt lärarkollegium (Bolander Laksov & Scheja, 2020). Med tanke på att enheterna i högre eller lägre grad finansieras av lärosätet prioriteras kursverksamhet och kompetenshöjande insatser som gör undervisandemedarbetare bättre på jobbet.

Syftet med detta seminarium är att diskutera relationen mellan undervisning och forskning vid högskolepedagogiska enheter för att utforma en forskningsbaserad verksamhet och hur villkoren behöver förändras för att möjliggöra pedagogisk utveckling. Den övergripandefrågan som samlar deltagare till seminariet lyder:

Hur kan de högskolepedagogiska enheternas uppdrag och villkor förändras för att möjliggöra forskningsbaserad verksamhet och pedagogisk utveckling?

Lena Dafgård (Högskolan Dalarna) och Urban Carlén (Högskolan Väst) kommer i seminariets inledning problematisera hur det är genomförbart att iscensätta forskningsbaserad verksamhet vid de högskolepedagogiska enheterna. Utgångspunkt för diskussionen, tillsammans med de särskilt inbjudna företrädare för högskolepedagogik och i dialog med auditoriet, är frågorna om vad, hur, varför, för vem, med vilka, var och när forskning och pedagogisk utveckling kan ske.

Referenser:

Bolander Laksov, K. & Scheja, M. (2020). Akademiskt lärarskap. SULF:s skriftserie XLII. Stockholm: Sveriges universitetslärare och forskare.

ESG (2015). Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area. Brussels, Belgium. Tillgänglig:https://enqa.eu/wp-content/uploads/2015/11/ESG_2015.pdf

HSV (2006). Lärosätenas arbete med pedagogisk utveckling, 2006:54 R. Stockholm:Högskoleverket. Tillgänglig:https://www.uka.se/download/18.12f25798156a345894e28b1

/1487841897399/0654R.pdf

Högskolelagen (1992:1434). Tillgänglig:http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag19921434_sfs-1992-1434

Karlsson, S., Fjellström, M., Lindberg-Sand, Å., Scheja, M., Pålsson, L., Alvfors, J. & Gerén,L. (2017). Högskolepedagogisk utbildning och pedagogisk meritering som grund för detakademiska lärarskapet. Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF). Tillgänglig:https://suhf.se/publikationer/rapporter/

Stigmar, M., & Edgren, G. (2014). Uppdrag för och organisation av enheter för pedagogiskutveckling vid svenska universitet. Högre utbildning, 4(1), 49-65.

Place, publisher, year, edition, pages
2021.
Keywords [en]
Higher education, Teaching and Learning in Higher Education, units for educational development, research
Keywords [sv]
Högskola, högskolepedagogik, högskolepedagogiska enheter, forskning
National Category
Pedagogy
Identifiers
URN: urn:nbn:se:du-37552OAI: oai:DiVA.org:du-37552DiVA, id: diva2:1574921
Conference
"Forskning om högre utbildning 2021" FHU21, 19-20 maj 2021 Örebro universitet
Available from: 2021-06-29 Created: 2021-06-29 Last updated: 2023-03-17Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Other links

https://www.oru.se/om-universitetet/hogskolepedagogiskt-centrum/seminarier-och-konferenser/avklarade/forskning-om-hogre-utbildning-2021/program-19-maj/

Authority records

Dafgård, Lena

Search in DiVA

By author/editor
Dafgård, Lena
By organisation
Verksamhetsstödet
Pedagogy

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 552 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf