I Sverige finns idag flera olika former av familjer men lever normen om kärnfamiljen kvar i reklam? Detta är vad uppsatsen syftar till att ta reda på. Genom att använda ett intersektionelltperspektiv kan samverkan mellan kön, etnicitet, sexualitet, klass och funktionsvariation tydligt redogöra hur traditionell och icke-traditionell familj framställs och eventuella mönster synliggöras. Vid undersökningens kvantitativa del synliggjordes vilka som syns i familjen i reklamfilm, vilket visade sig vara kärnfamiljer men även familjer med en förälder. Människor med funktionsvariation lyste med sin frånvaro och endast en regnbågsfamilj representerades efter att studerat 77 stycken familjer. Vita människor visades i större utsträckning 193st (75%)än icke-vita 65st (25%) av 258 personer. Den bildsemiotiska delen av undersökningen visade skillnader och likheter mellan representationen av traditionell och icke-traditionell familj. Analysen visade att traditionella familjer visas som mer funktionella och icke-traditionella som mer dysfunktionella. Graden av dysfunktionalitet varierande däremot i filmerna med de olika icke-traditionella familjerna. Vissa stereotyper kring manliga och kvinnliga könsroller finns fortfarande kvar i de olika konstellationerna men visade även att vissa normer och stereotyper bryts, kring exempelvis sexualitet och könsroller. Stereotyperna i de olika filmerna visade inte någon direkt skillnad i traditionella och icke-traditionella familjer.