En uppgift för dagens religionskunskapslärare på gymnasiet är att mötas av utmaningar gällande under-visningens metod och urval. Religionsundervisningen i Sverige ska verka icke-konfessionellt och Sverige som land anses sekulariserat och samtidigt religiöst pluralistiskt. I ämnesplanen för religionskunskap i gymnasieskolan står tydligt skrivet att alla elever ska ha rätt till en likvärdig utbildning vilket innebär att undervisningen ska utgå ifrån varje elevs förutsättningar och behov. De ska även förberedas för att kunna verka i ett samhälle präglat av mångfald.Ordet intersektionalitet finns underförstått med i ämnesplanen. Med begreppet menas att det finns olika faktorer som formar människors identiteter. Beroende på betraktarens öga förändras dessa identiteter ständigt. Genom att studera en religion utifrån exempelvis socioekonomiska eller etniska perspektiv kan man eventuellt se skillnader eller likheter inom en religion.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur fyra religionskunskapslärare i gymnasieskolan ser på vilka faktorer som spelar roll gällande metod och urval i undervisningssammanhang. Ett ytterligare syfte är att undersöka hur de ser på begreppet intersektionalitet utifrån ämnesplanen samt hur deras urval och metod för att uppnå målet om intersektionellt perspektiv i undervisningssammanhang ser ut. Studiens resultat visar att lärarna ansåg att ett intersektionellt perspektiv var viktigt och att elevens bakgrund och erfaren-heter behöver vara en utgångspunkt. Även om undervisningsmetoder delvis skiljde sig åt mellan lärarna ansåg de även att diskussion och reflektion var en viktig faktor.