Att läsa skönlitteratur är en del av den svenska läroplanen för grundskolan men studier visar att elever läser allt mindre och lärare har allt svårare att motivera sina elever till att läsa på både skoltid och fritid, framför allt när det kommer till pojkars läsning av skönlitteratur. Ett vanligt antagande är att pojkar genomsnittligt sett är mindre intresserade av skönlitteratur än flickor och syftet med denna studie är att därför undersöka om så verkligen är fallet och i så fall vilka orsaker som ligger bakom, samt även hur man kan stimulera pojkar med svagt läsintresse av skönlitteratur till ökat läsintresse utifrån sex lärares perspektiv. Tidigare forskning visar att läsvanor av skönlitteratur för pojkar i grund-skolan i förhållande till flickors läsvanor av skönlitteratur i grundskolan är svagare och att det beror på faktorer så som en antipluggkultur, andra intressen och en machokultur där läsning av skön-litteratur inte ingår. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt teoretiskt ramverk där vikten av hur individen kommunicerar och interagerar i olika situationer spelar in vid inlärning. Inom det socio-kulturella perspektivet är språk och kommunikation grundläggande vid inlärning och till en början kommer den lärande vara i behov av stöttning, något som så småningom ska minska när den lärande själv behärskar kunskapen. För att få svar på mitt syfte har jag använt mig utav en skriftlig webbenkät där sex lärare i ämnet svenska har anonymt svarat på ett antal frågor kring deras perspektiv på om pojkar läser mindre än flickor och i så fall vilka orsaker som ligger bakom. Resultatet av studien visar att alla sex lärare bekräftar tidigare forskning kring att pojkar i allmänhet är mindre intresserade av läsning av skönlitteratur i jämförelse med flickors lust till läsning av skönlitteratur. Orsakerna varierar, men sådant som tas upp är bland annat brist på intresse, machokultur och en oförståelse till varför man måste läsa skönlitteratur när man redan kan avkodning.