Dalarna University's logo and link to the university's website

Bakgrund: Många kvinnor drabbas av bristning av olika grad under förlossning. Dessa kan ge både kortsiktiga och långsiktiga besvär och således påverka kvinnans sexuella och reproduktiva hälsa samt livskvalitet. Det finns flera risk- och skyddsfaktorer för bristning som diskuteras i den vetenskapliga litteraturen och för vissa av dem finns en oenighet från forskningens sida. Syfte: Att undersöka maternella, fetala och obstetriska riskfaktorer för att få sfinkterruptur hos förstföderskor vid en vaginal förlossning. Metod: Kvantitativ retrospektiv kohort av utdata på 1735 förstföderskor som födde barn på en förlossningsklinik i Mellansverige mellan år 2019–2021. Pearsons Chi-square test och binär logistisk regression användes i SPSS för analys. Resultat: Efter justerad regressionsanalys identifierades undervikt, ryggbedövning samt sugklocka som oberoende riskfaktorer för att drabbas av sfinkterruptur. Arbetet har inte identifierat några fetala riskfaktorer med signifikans mot sfinkterruptur. Slutsats: Arbetet stödjer tidigare forskning som visat att ryggbedövning och sugklocka är riskfaktorer för att drabbas av sfinkterruptur. Att undervikt sågs vara en stor riskfaktor var ett mer oväntat fynd och behöver undersökas vidare. Bristande dokumentation i patientjournaler upptäcktes som ett bifynd i detta arbete. Klinisk tillämpbarhet: För fortsatt kvalitetsarbete inom klinikerna behöver de följa sina utdata kontinuerligt. Detta ställer då krav på en mer noggrann dokumentation i journalsystemet.

Background: Many women suffer from different kind of degrees of vaginal tearing during childbirth. These can cause both short-term and long-term health problems and thus affect the woman's sexual and reproductive health, and quality of life. There are several tearing risk and protection factors that are discussed in the scientific literature, and for some of them there is disagreement on the part of research. Aim: To investigate maternal, fetal and obstetric risk factors for sphincter injuries for primiparas with a vaginal birth. Method: Quantitative retrospective cohort. Output from 1735 primiparas who gave birth at a maternity clinic in Mid Sweden between the years 2019–2021. Pearson's Chi-square test and binary logistic regression were used in SPSS for analysis. Results: After adjusted regression analysis, underweight, epidural/spinal anesthesia and vacuum extraction delivery are identified as independent risk factors for sphincter injuries. The research has not identified any fetal risk factors with significance for sphincter injuries. Conclusion: The research supports previous research showing that epidural/spinal anesthesia and vacuum extraction delivery are risk factors for sphincter ruptures. Underweight as a significant risk factor was an unexpected finding and needs to be investigated further. Insufficient documentation in patient´s records was a additional finding to the initial finding in this research. Clinical applicability: The clinics need to enhance their quality work by tracking their output continuously. This requires more thorough documentation in the medical records system.