Detta är en studie om döva barns svenska skriftspråk. Undersökningens syfte är att utforska lärares erfarenheter av hur döva elever lär sig och använder svenskt skriftspråk. Döva barn till svenskspråkiga vårdnadshavare har svenskt teckenspråk som modersmål, därefter blir svenska som tal och/eller skrift andraspråk. Metoden i studien använder jag semistrukturerade intervjuer. I studien utgår jag från en kombination av två teoretiska perspektiv: ett sociokulturellt perspektiv och ett konstruktivistiskt perspektiv som bildar ett socialkonstruktivistiskt perspektiv.
Studien ska bidra till ökad förståelse för döva barns användning av svenskt skriftspråk eftersom det är brist på forskning om tidig skrivutveckling hos döva elever.