Läroplanerna för både grundskolan och gymnasieskolan lyfter hur elever ska få lära sig källkritik genom att tolka källor. Samtidigt befinner vi oss i en tid där internet och digitalisering fått en allt större del i ungdomars liv vilket enligt forskare skapar ännu större behov av källkritisk kunskap hos internetanvändare. I undersökningen intervjuades fem historielärare på högstadie- och gymnasienivå med syfte att studera deras strategier i arbetet med källkritik i historieundervisningen. Frågeställningarna som söktes svar på var vilka metoder och strategier lärarna hade i sin undervisning av källkritik, hur lärarna upplevde elevers källkritiska förmåga när de sökte efter information och hur lärarna går till väga närde bedömer eleverna. Med diskursteori analyserades intervjuerna och undersökningen visade att två olika metoder för källkritik var dominerade bland lärarna. En som såg till kriterier hos källan och en som såg till frågor ställda av forskaren. De flesta lärarna genomförde undervisningen och bedömningen vid ett eller ett fåtal tillfällen medan andra lärare involverade källkritik över hela skolåret. Undersökningen visade även att lärarna upplevde eleverna som svaga i att söka information på internet på egen hand samt att även om källkritik lyftes i lektionssammanhang under hela läsåret så genomförde lärarna oftast sin bedömning vid väldigt enstaka tillfällen.