Studiens syfte är att undersöka hur legitimerade idrottslärare i grundskolans årskurs 4 – 6 uppfattar begreppet hälsa samt att urskilja vilka aspekter av hälsa som lärarna har till avsikt att förmedla eleverna. Tidigare forskning visar att begreppet hälsa oftare förekommer i undervisningen ur ett patogent perspektiv där eleverna möts av kunskaper om hälsa i form av fysisk aktivitet och sunda kostvanor som förebyggande och mot sjukdomstillstånd i framtiden. Tidigare forskning visar att det salutogena perspektivet på hälsa inte fått önskat genomslag i undervisningen ännu. Det salutogena hälsoperspektivet åskådliggör ett vidgat hälsobegrepp som belyser utöver den fysiska aspekten på hälsa även den sociala och psykiska aspekten på hälsa. Föratt ta reda på hur idrottslärare uppfattar begreppet hälsa och vilken kunskap som förs vidare till eleverna genomfördes fem intervjuer med olika idrottslärare. Resultatet från den kvalitativa datainsamlingen sammanställdes med hjälp av det salutogena perspektivet, det patogena perspektivet samt Aron Antonovskys (2005) teori, känsla av sammanhang (KASAM). Resultatet av den kvalitativa studien visar att lärarna i hög grad tolkar hälsobegreppet ur ett salutogent perspektiv och därmed innehar ett vidgat synsätt på hälsa. Resultatet av studien visar även att tolkningsfriheten av kunskapsobjektet hälsa och livsstil från det centrala innehållet ikursplanen och kunskapskraven i ämnet idrott och hälsa är komplext. Därav skulle ytterligare förtydliganden av kursplanen ge lärarna ett mer precist ramverk för undervisningen. Detta skulle medföra ett ökat genomslag av ett vidgat hälsoperspektiv i undervisningen av idrott och hälsa.