I nuvarande läroplan för förskolan, Lpfö18, står att läsa att förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera barns språk genom undervisning och en miljö som påverkar språkutvecklingen positivt (Skolverket, 2018, s. 8). Syftet med studien är dubbelt: dels att synliggöra hur några förskollärare resonerar kring olika läsmaterials potential att vara barn behjälpliga i deras språkutveckling. Dels om Chambers modell ”Läsandets cirkel” på ett fruktbart sätt kan kopplas samman med sociokulturella begrepp. Tre frågeställningar formulerades: Vilka metoder används i förskollärares undervisning med läsmaterial? Hur exponerar förskollärare läsmaterial i förskolans fysiska miljö? På vilket sätt kan sociokulturella begrepp integreras i Chambers modell ”Läsandets cirkel”? För att besvara syftet har sju förskollärare i olika kommuner intervjuats. Det insamlade materialet har analyserats genom den sociokulturella lärandeteorin och modellen “Läsandets cirkel”. Resultatet visar att det läsmaterial som används framför allt är olika sorters böcker. Tidningar och kataloger används mer till pyssel och används inte i språkutvecklande syfte. Högläsning sker i samtliga förskolor men den planerade högläsningsstunden med organiserade boksamtal eller tvärvetenskapliga arbetssätt förekommer i olika utsträckning bland förskollärarna. Några förskolor har en avgränsad yta avsedd för böcker medan andra förskolor låter böcker vara synliga på olika ställen i lokalen. När böcker exponeras på flera olika ställen i miljön använder barnen böckerna i större utsträckning än när de enbart finns i läs eller sagorummet.