Forskning visar att matematikboken är en styrande resurs i matematikundervisningen, det vill säga, många lärare planerar sin undervisning utifrån matematikbokens innehåll och många elever arbetar med matematikboken i undervisningen. Samtidigt som matematikboken dominerar i undervisningen så visar studier från gymnasiet att matematikboken har en låg andel problemuppgifter, men att kunna lösa matematiska problem på ett kreativt sätt är en förutsättning för att utveckla problemlösningsförmågan och andra matematiska kompetenser. I denna studie har därför andelen problemuppgifter som kräver kreativa resonemang undersökts i sex matematikböcker för årskurs 3. Kreativa resonemang definieras i studien som problemuppgifter utan givna lösningar. Resultatet av studien visar att andelen problemuppgifter som kräver kreativa resonemang är låg då andelen ligger mellan 5,9 % och 10,4 % i relation till det totala antalet uppgifter i de valda matematikböckerna. I stället domineras de valda matematikböckerna av rutinuppgifter och lösningar med imitativa resonemang, det vill säga, lösningar som tidigare har presenterats i matematikboken och som eleven känner igen. Enligt tidigare forskning kan detta leda till att det blir problematiskt för eleverna att utveckla sin problemlösningsförmåga om de endast arbetar i matematikboken.