Dalarna University's logo and link to the university's website

Bakgrund och problematisering: Europeiska kommissionen har tagit fram ett nytt direktiv, CSRD, rörande hållbarhetsrapportering och tillhörande granskning. Direktivet ska implementeras i alla EU:s medlemsländer och däribland Sverige. Detta medför utmaningar för en mängd olika branscher och bland annat revisionsbranschen och revisorn som i direktivet blivit omnämnd som potentiell granskare. Tidigare forskning visar på ett motstånd inom revisionsbranschen rörande granskning av hållbarhetsrapporter och detta till följd av brist på revisionsstandarder och kunskap gällande hållbarhet. I samband med direktivets implementering uppstår då frågeställningen: Vilka utmaningar och möjligheter identifierar revisionsprofessionen gällande rollen som potentiell granskade av hållbarhetsrapporter upprättade i enlighet med Europeiska kommissionens nya direktiv? Och vilka aspekter rörande förberedelsearbetet belyses vara av vikt vid mötet med de nya kraven på hållbarhetsrevision?

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur revisionsprofessionen förbereder sig för mötet med Europeiska kommissionens nya hållbarhetsdirektiv, CSRD, och hur de hanterar de osäkerheter som uppstår när granskning av hållbarhetsrapporter ska utföras.

Metod: För att besvara studiens syfte har en kvalitativ metod tillämpats vid datainsamlingen framställd av fem semistrukturerade intervjuerna. För analys av den empiriska data tillämpades tematisk analys med abduktiv ansats.

Slutsats: Studien konstaterar att revisorn tillför fördelar till granskningen av icke-finansiell information och till följd av detta är att föredra framför en annan extern granskare. Vidare står revisorn under ett strikt etiskt regelverk och är oberoende i dess roll som granskare och professionen är således väl positionerad att utföra granskningen av hållbarhetsrapporter. 

Background: The European Commission has developed a new directive, CSRD, on sustainability reporting and related auditing. The directive will be implemented in all EUmember states, including Sweden. This poses challenges for a variety of industries, including the auditing profession and the auditor who has been mentioned in the directive as a potential auditor. Previous research shows resistance within the auditing profession regarding there view of sustainability reports and this due to a lack of auditing standards and knowledge regarding sustainability. In connection with the implementation of the directive, certain questions arise: What challenges and opportunities does the auditing profession identify regarding the role as a potential auditor of sustainability reports prepared in accordance with the European Commission's new directive? And which aspects concerning the preparatory work are highlighted to be important with regards to the new requirements for sustainability audit?

Purpose: The purpose of this study is to examine how the audit profession prepares for the implementation of the European Commission's new Sustainability Directive, CSRD, and how they deal with the uncertainties that arise when reviewing sustainability reports.

Method: To answer the purpose of the study, a qualitative method has been applied to the data made up of five semi-structured interviews. For analysis of the empirical data, thematic analysis with an abductive approach was applied.

Conclusion: The study finds that the auditor adds benefits to the audit of non-financial information and as a result is preferable to another external auditor. Furthermore, the auditoris subject to strict ethical regulations and is independent in its role as an auditor and the profession is thus well positioned to perform the audit of sustainability reports.