Dalarna University's logo and link to the university's website

Background: Mental health (MH) has until recently been a neglected subject which is gradually being recognized from the governments worldwide. Although women are increasingly seeking for emotional support during the pregnancy period and the first year after birth, the main attention and studies remain focused on the medical aspects of those periods. leaving the various health policies and intervention plans addressing perinatal MH, insufficient and/or incomplete.

Aim: This Scoping Review aims to present a worldwide Policy Mapping of the latest maternal mental health (MMH) policies from government agencies and major non-governmental organizations (NGOs), and a more in-depth view of recurrent influential factors across a few of the policies that acknowledge the MH of various vulnerable groups of women.

Methodology: A Policy Mapping and a Scoping Review were chosen as the appropriate designs to present the percentage of countries that show awareness of MMH issues globally. A deductive Content Analysis identified recurrent categories in seven selected interrelated policies and provided a qualitative description of the findings.

Results: The results of the quantitative research identified 103 countries that raise awareness on MMH in their latest policies, and 89 of them were from governmental sources. The study revealed 139 countries that had either no reachable data or did not address the issue in their policies. The Content Analysis of the seven selected policies identified a main category entitled ‘Influential socio-economic factors’ and two generic categories ‘Socio-cultural behaviors’ and ‘Socio-education inequalities’ with subcategories which highlight the family and individualism as both a strength and a burden for MMH. A holistic view of individuals in their specific context and the importance of speaking a common language is essential for appropriate mental healthcare. In low socio-economic groups more stigma and less identification of mental health issues is described.

Conclusions: This study provides a global overview of the current awareness on MMH and supports world policy makers in strengthening the plans proposed on MMH issues. It sheds light on the need for contextualization and reflects the common needs and challenges for vulnerable groups of women.

Bakgrund: Psykisk hälsa har varit ett försummat område som kräver beslutsfattarnas uppmärksamhet. Under graviditet och första året postpartum söker kvinnor vård för sin emotionella och mentala status i allt högre grad. Sjudvårdspolitiskt prioriteras den somatiska vården framför den psykiska och hälsopolitiska interventioner för att förbättra den mental hälsan för intrapartum och efter förlossning, har visat sig vara otillräckliga.

Syfte: Att presentera åtgärder som görs av beslutsfattare och frivilligorganisationer globalt för att förbättra mental hälsa under graviditet och postpartum. En kvantitativ policy-kartläggning kompletteras med en kvalitativ ansats som vidare beskriver faktorer för att stödja utsatta grupper.

Metodologi: Med en kartläggning av policy-dokument presenteras andel länder där beslutsfattarna visar på medvetenhet om mental hälsa under graviditet och post partum. Via en Scoping Review identifieras de mest lämpliga metoderna för att stärka kvinnor mentala hälsa under graviditet och postpartum. Med kvalitativ analys identifierades en huvudkategori, generiska kategorier och sub-kategorier med kvalitativ innehållsanalys relaterat till syftet.

Resultat: Resultatet från den kvantitativa undersökningen identifierade 103 länder som nämner mental hälsa under graviditet och post-partum i policy dokument, med 89 av dem var från andra källor. Undersökningen identifierade 139 länder som inte hade tillgängliga uppgifter om mental hälsa under graviditet och post-partum i policydokumenten. Den kvalitativa analysen som på ett djupare plan presenterade problemet mental hälsa under graviditet och post-partum visade i huvudkategorin hur inflytelserika socioekonomiska faktorer är för den mentala hälsan. De två generiska kategorierna beskriver ”Sociokulturella beteenden” och ”Sociala ojämlikheter i utbildningssatsningar”, med subkategorier som beskriver familjen, men även individualismen, som en tillgång och samtidigt en börda, för kvinnans mentala hälsa under graviditet och post partum. Ett holistiskt förhållningsätt till individen i individens specifika kontext och ett gemensamt språk var förslag till åtgärd för att erbjuda kvalitativ vård. I lägre socioekonomiska grupper var stigma och underdiagnostiserad mental hälsa identifierad. Dessa grupper är viktiga grupper att satsa resurser på.

Slutsats: Denna studie ger en global översikt av den nuvarande situationen och kunskapsläget kring mental hälsa under graviditet och post-partum. Studien kan utgöra ett stöd för beslutsfattare att planera och ge stöd till interventioner och projekt. Studien belyser vikten av kontextrelaterade strategier och visar på gemensamma behov i utsatta grupper och pekar på utmaningar i olika länder.