Kursutvärdering - Vad, Hur och Varför?

Kursutvärderingar kan göras på många olika sätt, till exempel på papper som fylls i på lektionen eller via en särskild digital enkät eller i lärplattformen. Resultatet kan också användas för olika syften: att följa upp studenternas erfarenheter och synpunkter på kursen, att förändra och förbättra kursens kvalitet, att jämföra resultatet från olika tidsperioder och att bedöma lärares pedagogiska skicklighet i samband med ansökan om pedagogisk meritering eller befordran etcetera. Svarsfrekvensen brukar vara ett problem, särskilt med digitala kursvärderingar. Även studenternas engagemang och motivation att besvara frågorna har stor inverkan på resultatet och möjligheterna att använda det för att vidareutveckla kursen och dess kvalitet.

Enligt Högskolelagen (1992:1434), 1 kap. 4 a § har studenterna har rätt att utöva inflytande över utbildningen och högskolorna ska också verka för att studenterna tar aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen.

I Högskoleförordningen (1993:100), 1 kap. 14 § beskrivs hur högskolan ska arbeta med kursvärderingar: ”Högskolan skall ge de studenter som deltar i eller har avslutat en kurs möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan skall sammanställa kursvärderingarna samt informera om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten skall hållas tillgängliga för studenterna.”  

Forskning visar att kursutvärderingarna ofta genomförs som enkla enkäter med frågor om studentnöjdhet för att uppfylla kraven på studenters inflytande över kursen. Mer sällan ställs frågor om kursen har bidragit till studenters lärande. Efter kontakter med ett antal lärosäten kan vi se en trend mot mer centralt administrerade kursutvärderingar och digital automatisering i processen. Detta motiveras med att lärarna inte ska behöva lägga så mycket tid på kursutvärderingar och att man vill försäkra sig om att utvärderingarna genomförs.

Syftet är att tillsammans med deltagarna diskutera: Hur påverkar utformningen av utvärderingen hur användbart resultatet blir?

Diskussionsfrågor: Vad är det vi utvärderar? Är det studenternas individuella förväntningar på kursen, det vill säga hur nöjda eller missnöjda de är med kursen eller läraren? Eller utvärderar vi mot något som är fastställt i förväg, till exempel vilka möjligheter kursen har erbjudit studenterna att nå lärandemålen i kursplanen?  Hur utvärderar vi? Är det centralt fastställda generella frågor som ställs eller är frågorna anpassade på något sätt till den specifika kursen? Vem bestämmer frågorna och kan läraren påverka vilka frågor som ställs? Varför utvärderar vi? Är det för att vi måste eller för att vill vi använda resultatet för kursutveckling och kvalitetsförbättring?

Referenser: Erikson, M., Erikson, M. G., Punzi, E., School of Public, A., Göteborgs, u., Förvaltningshögskolan, . . . Faculty of Social, S. (2016). Student responses to a reflexive course evaluation. Reflective practice, 17(6), 663–675. doi:10.1080/14623943.2016.1206877

Högskoleförordningen (1993:100).

Högskolelagen (1992:1434).