Detta bidrag har sin grund i ett nyligen avslutat forskningsprojekt om kulturellt entreprenörskap med Hultsfredsfestivalen som empiriskt exempel (Trondman et al., 2022). Intresset för entreprenörskap har under de senaste decennierna ökat markant. Men när forskningsfältet formerades under den första delen av 1900-talet var det primärt en form av entreprenörskap som stod i fokus, det ekonomiska eller kommersiella entreprenörskapet. Under de senaste decennierna har begreppet dock vidgats och omfattar idag även så kallat socialt och kulturellt entreprenörskap. Detta bidrag syftar till att utmana föreställningen om att entreprenörskap antingen är av det ena eller andra slaget. I stället argumenteras för att entreprenörskap inte är statiskt utan föränderligt och dynamiskt, det kan röra sig från ett kulturellt entreprenörskap till ett socialt och/eller ekonomiskt entreprenörskap. Detta resonemang kommer presenteras i vad jag kallar för entreprenörskapets värdetriangel. Jag kommer även argumentera för att dessa tre former av entreprenörskap inte är uteslutande utan komplementära. I forskning och teoribildning om de tre formerna av entreprenörskap uppfattas dessa i sin tur förbundna med i huvudsak tre värden, kulturellt, socialt och ekonomiskt värde. Men entreprenörskapets värdetriangel utmanar denna dikotomisering. Med grund i projektet om Hultsfredsfestivalen och värdetriangeln går det på god grund hävda att entreprenörskap inte endast kan generera ett fåtal värden utan ofta en mängd värden vilket gör det mer rättvisande att tala i termer om kluster av mervärden. Ambitionen är därmed även att föreslå alternativa sätt att värdera entreprenörskap, med tyngdpunkt på kulturellt entreprenörskap, utöver ekonomiska termer. Det teoretiska ramverket bygger dels på teorier om entreprenörskap med företrädare som Joseph Shumpeter och Israel Kirtzner. Dels bygger det på organisationssociologiska teoribildning med företrädare som Max Weber, Göran Ahrne, Mark Grannovetter.