Syftet med denna studie var att undersöka andraspråkselevers ämneslitteracitet i deras textproducerande uppgifter. Frågeställningarna som skulle besvaras i denna studie var hur använder sig andraspråkselever av ideationella grammatiska metaforer i sina texter?vilka röster framträder i andraspråkselevernas texter? För att besvara frågeställningarna användes den deduktiva ansatsen, det insamlade materialet analyserades mot två teorier. Dessa två teorier som användes var ideationella grammatiska metaforer och Coffins (2002) röstteori från ramverket Appraisal, vilka ingår i Hallidays systematiskt funktionell lingvistik. Resultat i studien visade att användandet av ideationella grammatiska metaforer var större i elevtexterna från årskurs 1 jämfört med årskurs 2. Trots att ordantalet i elevtexterna i årskurs 2 var större än i årskurs 1. Resultatet synliggjorde också att eleverna använde sig till största delen av den återberättande rösten från Coffins (2002) röstteori. Men det synliggjordes också att om det hade en fjärde röst, den beskrivande rösten, i röstteorin hade resultatet sett annorlunda ut. En slutsats till denna studie påvisade att eleverna inte hade svårt att använda sig av ämneslitteracitet i deras texter eftersom texterna innehöll flera ideationella grammatiska metaforer. En annan slutsats till denna studie var att det skulle behövas en fjärde röst, den beskrivande rösten, som hade underlättat för eleverna med användning av bakgrundsfakta i deras texter. Den sista slutsatsen var att historielärare måste arbeta med det ämnesspecifika språket med andraspråkselever för att de ska kunna utveckla deras språkliga register.