Dalarna University's logo and link to the university's website

In recent years, we have witnessed a faster pace of implementation of digital resources in schools, not least due to the covid-19 pandemic. Digital education tools are today considered a main component of schools and are seen as a hygiene factor. In 2017, the Swedish government introduced a national strategy to further digitalise the Swedish schools for that reason. It is believed that it is a matter of equality, that all students deserve a sufficient level of digital competence to improve their learning capabilities. Based on factors linked to active learning and interaction, the purpose of the study is to investigate educators’ experiences of digital teaching in primary schools and how it affects their work. To answer the study’s questions, semi-structured interviews have been conducted with educators who work at schools. The results show that the educators have a positive outlook regarding the use of digital resources and that is makes it easier for educators while at the same time providing students with resources for increased learning. There was thus no talk of a return, but there was criticism around the scope, evaluation, support networks, interaction and interoperability of these tools. However, the theoretical framework shows that there are forces at work that have identified the same problems and are working actively to address these matters.

Under de senaste åren har vi fått bevittna en ännu snabbare takt av implementering av digitala resurser på skolverksamheter, inte minst på grund av covid-19 pandemin. Digitala verktyg anses idag vara en huvudkomponent i skolverksamheter och ses som en hygienfaktor. År 2017 införde regeringen en nationell strategi för att digitalisera alla skolverksamheter av den anledningen. Man menar att det faktiskt är en fråga om jämställdhet, att alla elever ska få besitta en tillräcklig digital kompetens för att kunna ökas in inlärning. Utifrån faktorer kopplade till en aktiv kunskapsproduktion och interaktionsmöjligheter, är studiens syfte att undersöka pedagogers upplevelser av digitalundervisning främst på grundskolan och hur det påverkar deras arbete. För att besvara studiens frågeställningar har det genomförts semistrukturerade intervjuer med pedagoger som arbetar på skolverksamheter. Resultaten visar att pedagogerna har en positiv utgångspunkt gällande digitala resurser och att det underlättar för pedagoger samtidigt som det tillför eleverna med resurser för en ökad inlärning. Det talades alltså inte om en tillbakagång men man förde kritik mot omfattningen, utvärderingen, stödnätverket, interaktiviteten och interoperabiliteten kring dessa verktyg. Det teoretiska ramverket påvisar dock att det finns en mängd olika aktörer som i nuläget arbetar med att lösa de problem som identifierats av respondenterna.