Denna studie undersöker hur gymnasielärare i svenskämnet arbetar med och förhåller sig till skrivundervisningen och hur deras språksyner uppfattas. Sju gymnasielärare har intervjuats om hur och varför de bedriver skrivundervisning. I denna studie är fokus på lärarens skrivutvecklande arbete samt vilken språksyn läraren ger uttryck för. Studiens resultat visar i enlighet med tidigare forskning att vissa sätt att arbeta med skrivande är mer vanligt förekommande och att dessa sätt i stor del beror på lärarnas tolkning av styrdokument. Studien visar också att lärarna har en dominerande språksyn, men ofta med drag av andra språksyner. Då en språksyn ofta är dominerande enligt tidigare forskning och att lärare bör vara medvetna och försöka kompensera för detta i skrivundervisningen för att eleverna sskrivundervisning ska bli mer varierande och ge en bättre helhet till vad som är skrivande bör lärarna, utifrån resultatet i studien, försöka kompensera för den egna språksynen för att eleverna ska få större variation. Medvetenhet hos lärare kring skrivundervisningen och en större variation torde också möta fler elevers behov och bidra till att de känner större meningsfullhet i skrivundervisningen.