Denna uppsats fokuserar på hur filmklippning kan påverka en scens dramaturgi. Justice League (2017) och Zack Snyder’s Justice League (2021) använder båda samma material där bilder lagts till eller ersatts med ett likadant bildutsnitt. Med hjälp av en komparativ analysmetod analyseras utvalda scener för att ge en tydlig slutsats hur filmklippning påverkar. Då filmerna använder två olika bildformat, 1,85:1 och 4:3, behandlar även uppsatsen vad bildformatet har för effekt på bildutsnittets gestaltning genom att jämföra samma utsnitt från båda versionerna. Resultatet visar att Zack Snyder’s Justice League bygger på ett långsammare tempo där de klipp som använts i föregående version har förlängts. Det är bilder som har lagts till, scener som omplacerats och klipp som tagits bort. Justice League visar på snabbare tempo där information uteslutits vilket ger filmen mindre betoning och minskad struktur.
I analysen över filmernas användning av olika bildformat indikerar klassiska 4:3-formatet ett framhävande av större yta ovanför och nedanför bildens mittenutsnitt. Utifrån vidfilmformatet 1,85:1 gav bilden mindre yta vilket också ger en känsla av att bilden var mer in-zoomad.