Syftet med denna uppsats är att undersöka hur hemhjälpsnämnden i Växjö arbetade under åren 1944 till 1950. I arbetet undersöks hur Växjö kommun och Hemhjälpsnämnden samarbetade med organiserandet av den sociala hemhjälpsverksamheten vad gäller bostad, utbildning, lön och kläder för hemvårdarinnorna. Det undersöks även vilka dessa kvinnor var och vad de hade för utbildning och bakgrund. I undersökningen har kvalitativa och kvantitativa metoder använts samt forskning som berör de första kvinnliga yrkena och hemvårdarinneyrkets uppkomst som ett välfärdsstatsprofesionellt yrke. Undersökningens resultat visar på en organiserad Hemhälpsnämnd med flertalet anställda , utbildade , hemvårdarinnor som är naturligt moderliga, varmhjärtade, pålitliga och kunniga. Dessa hemvårdarinnor arbeta med att hjälpa barnfamiljer som ansökt om hjälp vid sjukdom, skada eller förlossning. Arbetsuppgifterna i hemmet bestod av allt från barnuppfostran, matlagning, boskapskötsel, städning, enklare sjukvård till införskaffande av hushållsartiklar och matvaror. Hemvårdarinnorna höjde levnasstandarden och hjälpte modern att tillfriskna så att hon snabbt kunde återgå till sin familj.