Dalarna University's logo and link to the university's website

du.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Litteraturens mått: politiska implikationer av litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete
Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
2021 (Swedish)Doctoral thesis, monograph (Other academic)Alternative title
The measurement of literature : political implications of teaching literature as a means of democratic fostering (English)
Abstract [sv]

Avhandlingens syfte är att undersöka politiska implikationer av idén om litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete i förhållande till det ideal om mätbar kunskap som präglar samtidens utbildningspolicydiskurser. Det som står i fokus är 2011 års gymnasiereform, som tolkas mot bakgrund av en genomgripande förändring av den globala och europeiska utbildningspolicydiskursen från och med millennieskiftet. Avhandlingen undersöker hur subjekt, samhälle och relationen däremellan förstås av aktörer inom policy, forskning och av lärare. Analysen är uppdelad i en transnationell nivå, en nationell nivå och en didaktisk nivå. Avhandlingen visar också hur policydiskurser rekontextualiseras mellan de olika nivåerna.

Vad gäller den transnationella nivån visar avhandlingen hur EU:s utbildningspolicy lägger stor vikt vid utbildningens samhällsekonomiska funktion samtidigt som demokratiska aspekter av utbildning tonas ned. EU framhäver även värdet av entreprenörskap och kopplar kreativitetsfrämjande aspekter av konst och humaniora till arbetsmarknaden och ekonomisk tillväxt. I ramverket till OECD:s PISA-studier lyfts reading literacy fram som viktigt för såväl kritiskt tänkande som ekonomisk utveckling. Läsningen av skönlitteratur specifikt definieras dock som en individuell angelägenhet och fritidsaktivitet. Genom att anlägga ett psykologiskt perspektiv på skönlitteraturen och lyfta fram den som en individuell – snarare än samhällelig eller strukturell – angelägenhet sker en av avpolitisering av litteraturläsningens emancipatoriska värde.

Vad gäller den nationella nivån visar avhandlingen hur skolans syn på demokrati och litteratur har genomgått förändringar sedan 1940-talet. Framför allt har demokratin gradvis kommit att förstås som ett ”fullbordat” projekt, snarare än som någonting som kan utvecklas eller fördjupas. Med hjälp av Gert Biestas tre dimensioner av medborgarfostran gör avhandlingen en kritisk genomgång av tongivande teorier om litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete, och argumenterar för att merparten av teorierna fokuserar på medborgarfostran som socialisering snarare än subjektivering. Med andra ord innebär demokratiarbetet en anpassning till, snarare än en kritik av, det omgivande samhället. Avhandlingen använder sig också av Peter Dahler-Larsens begrepp konstitutiva effekter för att visa hur 2011 års gymnasiereform tonade ned demokratiska aspekter av litteraturundervisning i förhållande till den föregående läroplanen.

Vad gäller den didaktiska nivån använder sig avhandlingen av kvalitativa lärarintervjuer som visar hur lärares didaktiska val ramas in av styrdokumenten och olika administrativa uppgifter. Avhandlingen argumenterar för att lärarnas tolkning av styrdokumenten innebär ett rekontextualiseringsfält inom vilket lärarna förhandlar med läroplanens bestämmelser. I flera fall väljer lärarna att bortse från aspekter av styrdokumenten för att i stället grunda sina didaktiska val på den egna lärarerfarenheten.  

Det avslutande kapitlet argumenterar för att en viktig politisk implikation av idén om litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete – i synnerhet när den kombineras med strävan efter mätbarhet – är att utbildningens subjektiveringsdimension marginaliseras. Avhandlingen argumenterar för att utbildning skulle kunna handla mindre om fastslagna värden och mätbara kompetenser, och mer om elevers behov av att lära sig hantera icke-vetande.

Abstract [en]

The aim of the dissertation is to study the idea of teaching literature as a means of democratic fostering in relation to the ideal of measurable knowledge prominent in contemporary policy discourse. In focus is the reform of the Swedish upper secondary school in 2011, viewed against the background of the major developments in global and European education policy discourse during the 2000s. The study examines how the interconnections between subject and society are understood in relation to the teaching of literature by different actors in the education system. The analysis is divided into a transnational level, a national level, and a didactic level. The study also shows how policy discourses are recontextualized between these levels. 

On the transnational level, the study argues that the EU’s educational policies increasingly stress economic gains, while at the same time lowering its democratic ambitions. The benefits of entrepreneurship are highlighted by the EU, and creative dimensions of the arts and humanities are seen as valuable for economic growth. In the framework for the PISA tests conducted by the OECD, reading literacy is considered important both to critical thinking and economic development. The reading of fiction, however, is singled out by the OECD as a recreational activity. By addressing the reading of fiction as an individual and psychological, rather than societal and structural, concern, its emancipatory value is further depoliticized. 

On the national level, the study shows how the concepts of democracy and the teaching of literature in the Swedish school have undergone changes since the 1940s. Most importantly, democracy has gradually come to be understood as a completed project rather than a critical concept. Theories on teaching literature as a means of democratic fostering are analysed through Gert Biesta’s three dimensions of citizenship education. As I argue, most of these theories emphasize democratic fostering as socialization rather than subjectification. In other words: they do not challenge society but promote an adaption to it. Using Peter Dahler- Larsen’s concept of constitutive effects, the study also shows how the school reform in 2011 de-emphasised democratic dimensions of the teaching of literature as compared to the previous curriculum. 

On the didactic level, the study uses qualitative interviews to show how teachers’ pedagogical choices are affected by administrative duties and the curriculum. As I argue, the teachers’ interpretation of the written curriculum serves as a means of negotiating with governing policies. In several cases, teachers downplay the relevance of the written curriculum and instead base their pedagogical choices on personal work experiences. 

The concluding chapter suggests that an important political implication of teaching literature as a means of democratic fostering – in particular when subjected to expectations of measurability – is the marginalisation of the educational dimension of subjectification. Instead of an education centred on core values and measurable competencies, I argue for a pedagogy that recognizes the pupil’s need to be exposed for uncertainties. 

Place, publisher, year, edition, pages
Umeå: Umeå universitet , 2021. , p. 266
Series
Umeå Studies in the Educational Sciences ; 49
Keywords [en]
Teaching literature, citizenship education, democracy, didactics, entrepreneurship, subjectivity, ideology, neoliberalism, measurability
Keywords [sv]
Litteraturundervisning, skönlitteratur, medborgarfostran, värdegrund, demokrati, litteraturdidaktik, entreprenörskap, subjektivitet, ideologi, nyliberalism, mätbarhet
National Category
General Literature Studies
Identifiers
URN: urn:nbn:se:du-42578ISBN: 978-91-7855-480-5 (electronic)ISBN: 978-91-7855-479-9 (print)OAI: oai:DiVA.org:du-42578DiVA, id: diva2:1694486
Public defence
2021-04-09, Humlab, Umeå universitet, Biblioteksgränd 10, 10:00 (Swedish)
Opponent
Supervisors
Note

Uppgift om ISBN för digitalt format saknas i publikationen.

Available from: 2022-09-09 Created: 2022-09-09 Last updated: 2022-09-09Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(1862 kB)359 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 1862 kBChecksum SHA-512
0cf44315f95bd5d7d38fa0f027671d935823755ef16bdd54742ca596936dc6d02593bf66717650c73a2dee3c14b6091dd111a83bbef89ad208f568d706306f06
Type fulltextMimetype application/pdf
spikblad(150 kB)68 downloads
File information
File name SPIKBLAD01.pdfFile size 150 kBChecksum SHA-512
5275b8c0f4bc4dea34a9ef8378ede12738615fe1cf75344c437cf36af3c5e69faa22edc2ebe92687e3ef465f8d2bad52c7b0f3c7778efdbc5bec14eb89f072b3
Type spikbladMimetype application/pdf
cover(90 kB)50 downloads
File information
File name COVER01.pdfFile size 90 kBChecksum SHA-512
5231f6679ed15e9a6e97a0789966bc1987d2b92525165e41db0e3f5bbc96872592950380aece0992f042b4e3c95b6368c18fb92c06a2f793fa4aa95858ea7956
Type coverMimetype application/pdf

Other links

preview image

Authority records

Borsgård, Gustav

Search in DiVA

By author/editor
Borsgård, Gustav
General Literature Studies

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 359 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

isbn
urn-nbn

Altmetric score

isbn
urn-nbn
Total: 689 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf