Dalarna University's logo and link to the university's website

Bakgrund Digital vård är ett växande fenomen trots en begränsad forskningsbas. Det tycks finnas en kunskapslucka när det gäller upplevelsen av digifysisk och digital fysioterapi vid psykisk ohälsa i allmänhet och vid utmattningssyndrom i synnerhet. Det finns riktlinjer om användning av personcentrerad vård och kommunikation i vården för att skapa en god upplevelse av vård. Syftet med studien var att från ett patientperspektiv undersöka upplevelsen av digifysisk fysioterapi under ett rehabiliteringsprogram för utmattningssyndrom.

Metod En kvalitativ innehållsanalys användes i studien. Tio personer rekryterades genom strategiskt urval. De hade alla fått diagnosen utmattningssyndrom och behandlats multidisciplinärt och delvis digitalt på en klinik i Stockholm. Semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Resultat Analysen resulterade i fem kategorier, som i korthet lyder: Digital fysioterapi underlättade deltagandet, De fysiska mötena var en förutsättning för digital fysioterapi, Faktorer som påverkade digitala möten med fysioterapeut, Digitala verktyg/IT i rehabilitering - utmaningar och fördelar, Kombinationen av digital och fysisk fysioterapi uppskattades och upplevdes ha god effekt. I kategorierna framkom elva underkategorier som visade olika aspekter av de övergripande kategorierna.

Slutsats Digital fysioterapi ihop med fysiska besök upplevdes positivt av deltagarna trots låga förväntningar på behandlingsformen inledningsvis. I digitala möten är värdet av fysioterapeutens bemötande och närvaro av stor vikt vilket underlättades av att förtroende skapades i de fysiska gruppbesöken. Vidare var fysiska gruppbesök av stor vikt för erfarenhetsutbyte, kommunikation och stöttning. För ökad användarvänlighet ses behov av att förenkla och utveckla tekniska lösningar och att möjliggöra digitala gruppbesök.

Background Digital care is a growing phenomenon despite a limited research base. There seems to be aknowledge gap regarding the experience of digi-physical and digital physiotherapy for mental illness in general and for exhaustion disorder in particular. There are guidelines on the use of person-centered care and communication in care to create a good experience of care. The purpose of the study is, from a patient perspective, to examine the experience of digi-physical physiotherapy during a rehabilitation program for exhaustion disorder.

Method Qualitative research method with content analysis was used in this study. Ten persons were recruited through strategic sampling. They were all diagnosed with exhaustion disorder and treated multidisciplinary and partly digital at a clinic in Stockholm. Semi structured interviews were conducted and analyzed.

Results The analysis resulted in five categories, that in short are: Digital physiotherapy facilitated participation, The physical meetings were a prerequisite for digital physiotherapy, Factors that influenced digital meetings with physiotherapist, Digital tools/IT in rehabilitation -challenges and benefits, The combination of digital and physical physiotherapy was appreciated and perceived to have good effect. In the categories, eleven subcategories emerged that showed different aspects of the overall categories.

Conclusion Digital physiotherapy can be valuable in combination with physical meetings to patients with exhaustion disorder despite low expectations initially. In digital meetings, the value of the physiotherapist's treatment and presence is of great importance, which was created at physicalgroup visits. The physical group visits were of great importance for the exchange of experience, communication and support. For increased user-friendliness, there is a need to simplify technical solutions and to enable group visits digitally.