Temat för detta rundabordssamtal är forskningsetiska frågor som aktualiseras i samband med forskning där deltagare ingår som är andraspråkstalare och särskilt deltagare som saknar eller har kort skolbakgrund. Genom vår forskning inom svenska för invandrare (sfi), studieväg 1, och på språkintroduktionsprogrammet på gymnasiet har vi stött på olika dilemman i anslutning till de krav som ställs vid informerat samtycke. Det gäller etiska överväganden kring språkliga utmaningar, svårigheter att informera om sådant som ligger långt ifrån deltagarnas egna erfarenheter samt problem med att uppfatta hur deltagarna förstår innebörden i den givna informationen. Detta gäller inte minst i samband med information om förvaring och hantering av data generellt samt koppling till GDPR och om deltagarnas möjlighet att själva avbryta sitt deltagande. Liknande problematik har aktualiserats bland annat av Heath m.fl. (2010), Kubanyjova (2008) samt Norlund Shaswar (2021a och b). Mot bakgrund av de varierande erfarenheter deltagarna har av myndigheter och myndighetsutövning, har vi sett att mängden skriftlig information som ges samt information om sådant som exempelvis rör Datainspektionen kan uppfattas som skrämmande och avskräcka från deltagande.
Samtalets fokus ligger på forskares tillämpning, tolkning och avvägningar i informations- och samtyckesprocessen och vad som påverkar de beslut som tas. Särskilt intresse riktas mot sådant som uppfattas som problematiskt i skärningen mellan forskningsetiska konventioner och deltagarnas egna upplevelser och tidigare erfarenheter.
Utgångspunkt i samtalet tas dels i de deltagande forskarnas egna erfarenheter, dels i exempel från tidigare forskning. I samtalet lyfts två begrepp som utvecklats inom forskning på barn som utgångspunkt för diskussionen, nämligen inlärt samtycke (David m fl, 2001) och etisk radar (Skånfors, 2013), som båda handlar om den makt forskaren har i relation till deltagarna. Deltagare kan fatta beslut om att delta i forskning och kan uttrycka detta i ord och handling. Inlärt samtycke beskriver dock komplexiteten i att be deltagare om samtycke till forskning i deras undervisningsmiljö och etisk radar används för att uppmärksamma deltagares sätt att visa motstånd mot att delta i studier på annat sätt än genom att säga eller kryssa i ett nej. Vilken relevans har dessa begrepp i forskning som behandlar deltagare i andra åldersgrupper? Kan de bidra till åka förståelsen för forskningsetiska frågor i flerspråkiga miljöer?