Om muntlig interaktion ska fungera väl är det av stor vikt att parterna som deltar förstår varandra utan stor ansträngning, och centralt blir därmed att andraspråksinlärare av svenska har ett begripligt uttal. Denna presentation redogör för en studie om uttalsundervisning inom sfi (Svenska för invandrare) Studiens syfte är att undersöka hur några lärare som undervisar på studieväg 1 inom svenska för invandrare beskriver sin uttalsundervisning och specifikt sambanden mellan uttalsundervisning och grundläggande litteracitetsundervisning. Frågeställningarna är:
I studien deltar lärare på studieväg 1 vilka undervisar vuxna elever som saknar eller har mycket kort tidigare skolgång. Forskningen om uttalsundervisning för denna grupp av andraspråksinlärare är begränsad och avsikten är att studien ska bidra till forskningen på detta område.
Synen på litteracitet är teoretiskt förankrad i New Literacy Studies (Barton 2007) där det betonas att litteracitet är knuten till specifika sociala och kulturella sammanhang, samt att talspråk och skriftspråk är nära sammanbundet när människor interagerar med varandra.
Studien utfördes inom ramarna för ett större aktionsforskningsprojekt om grundläggande läs- och skrivundervisning inom sfi. Tre lärare som arbetar i samma arbetslag på en sfi-skola deltog i individuella semistrukturerade intervjuer och fokusgruppsintervjuer. Analysen av intervjuerna utgår från kvalitativ innehållsanalys (Krippendorff 2013). Analysen är också inspirerad av ett socialkonstruktivistiskt perspektiv vilket innebär att lärarnas tal om uttalsundervisning ses som knutet till en specifik kontext, och därmed konstruerat i relation till normer och förståelser som dominerar i ett samhälle vid en viss tid (Hunter 2009).
Preliminära resultat tyder på att lärarna talar om prosodiska aspekter, främst betoning och kvantitet, som centrala för uttalsundervisningen. När det gäller samband mellan uttalsundervisning och grundläggande litteracitetsundervisning talar lärarna om behovet av att utgå från talspråk och undvika att inkludera skrift i uttalsövningarna. Lärarna lyfter fram hur detta underlättar för utveckling av målspråksenliga reduktioner och assimilationer. En slutsats är att det finns ett stort behov av fortsatt utveckling av praktiker för uttalsundervisning för vuxna med kort tidigare skolgång.