Dalarna University's logo and link to the university's website

Syftet med den här fallstudien är att undersöka hypotesen om att en korrelation mellan en lärares upplevelse av och tidsåtgång till digital skrivundervisning och elevgruppens textutveckling, både analogt och digitalt, kan iakttas. De framgår i läroplanen för grundskolan att lärare har till uppdrag att stärka elevers digitala kompetens och även undervisa på ett sådant sätt att elever uppnår kunskapskravet att kunna skriva texter både för hand och digitalt då de når årskurs 3. Dock finns inga riktlinjer eller rekommendationer för hur undervisningen bör fördelas mellan de båda skrivmetoderna. Det framkommer till övervägande del i tidigare forskning att en symbios mellan skrivundervisningsmetoderna är vad som gynnar elevernas skrivutveckling i sin helhet. En undersökning i studiens tidigare forskning påvisar att lärares attityd och kompetens kan påverka hur mycket tid som lärare väljer att lägga på digital skrivundervisning. Det verkar dock finnas en kunskapslucka i forskningen gällande hur och om lärares upplevelse påverkar tidsåtgången mellan metoderna, och om detta i sin tur kan återspeglas i elevernas textutveckling. För att studera detta har en metodkombination av elevtextanalys och fenomenografisk djupintervju använts. För att belysa lärarens upplevelser har fenomenologin som teori använts. Elevtexterna har istället analyserats med hjälp av två analysverktyg. En småskalig fallstudie som vår genererar inte i något definitivt resultat eller slutsats. Studien har påvisat tendenser om att korrelationen mellan fenomenen finns, vilket leder till antagandet att den initiala hypotesen kan stämma. Utifrån lärarens beskrivning av sin upplevelse stärks även påståendet i den tidigare forskningen om att en symbios mellan skrivundervisningsmetoderna är vad som gynnar eleverna främst. Utfallet av denna studie landar i hypotesen att vår initiala hypotes skulle kunna stärkas och generaliseras på en större population om en kommande studie skulle ta vid och genomföras under en längre tidsperiod och med ett markant större antal informanter. Utfallet av denna studie blir därför viktig för att belysa den kunskapslucka som finns i forskningen och att belysa att vidare forskning behövs för att bevisa, eller motbevisa, hypotesen.