”Skolväsendet vilar på demokratins grund”, så inleds nuvarande läroplan (Skolverket, 2017). Skolan har sedan tiden efter andra världskriget haft ett dubbelt uppdrag som innefattar både fostran och kunskapsförmedling (se SOU 1948; Hartman, 2012). Den tänkta presentationen handlar om skolans demokratiuppdrag och demokratiska arbetsformer inom ramen för skolans SO-ämnen. Den bygger på en licentiatuppsats där fokus riktas mot grundskollärares erfarenhet och professionella överväganden så som de gestaltas i deras tal och i deras SO undervisningspraktik. Syftet är att bidra med kunskap om hur lärare som professionella aktörer konstruerar mening i, innebörd av och form åt skolans demokratiuppdrag, i talet om och gestaltning av detsamma. Sex lärare i mellanstadiet har intervjuats vid två tillfällen vardera, och en SO-lektion per lärare har observerats.
Resultatet visar att olika demokratiteoretiska influenser är verksamma i lärarnas konstruktioner, och att demokratiuppdragets didaktiska dimensioner är komplexa. Lärarna värderar vidare demokratiuppdraget högt och beskriver det som något som är ständigt närvarande i skolvardagen, men de säger samtidigt att uppdraget framstår som osynligt och outtalat. Resultatet kan läsas som en berättelse som börjar i en upplevd problembild där lärare talar om demokratiuppdraget som diffust, i konkurrens med annat och förknippat med olika dilemman, för att sedan i sitt tal övergå till att fylla demokratiuppdraget med legitimitet, mening och innehåll (Henriksson Persson, 2018).
En skolvardag som genomsyras av demokratiska värden, att verka för respektfulla möten mellan alla människor i skolan, att erbjuda eleverna inflytande och valmöjligheter, att som lärare verka för att eleverna ska utveckla en vilja att delta i och påverka samhället, är exempel på några möjliga innebörder som framträder i lärarnas tal om skolans demokratiuppdrag. Skolans demokratiuppdrag betraktas av lärarna som en angelägenhet för alla skolämnen, men SO-ämnena tillskrivs samtidigt en viss särställning gällande både arbetssätt och innehåll.
Referenser
Hartman, S. (2012). Det pedagogiska kulturarvet: Traditioner och idéer i svensk undervisningshistoria (2 uppl.). Stockholm: Natur & Kultur.
Henriksson Persson, A. (2018). Demokratiuppdrag och demokratiska arbetsformer i grundskolans mellanår: En demokratididaktisk studie med fokus på SO-undervisning. Licentiatuppsats, Karlstad: Karlstads universitet.
SOU 1948:27. 1946 års skolkommissions betänkande med förslag till riktlinjer för det svenska skolväsendets utveckling. Stockholm: Ecklesiastikdepartementet.
Skolverket. (2017). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Lgr11 (Rev. uppl.). Stockholm: Skolverket.
2018.
Kontroversiella samhällsfrågor i utbildning och demokrati, 24-25 oktober 2018, Umeå