Syftet med denna artikel är att skapa kunskap om litteracitetspraktiker hos elever med kort elleringen tidigare skolbakgrund inom svenska för invandrare. Med utgångspunkt i New LiteracyStudies studeras elevernas tal om händelser, färdigheter och strategier som aktualiseras för demi deras vardagsliv. Nio elever deltog i intervjuer som utgick från deras egna fotografier. Utifrånintervjuerna framträder en bild av elevernas användning av skrift för meningsskapande, deras litteracitetspraktiker.Engagemanget bland de intervjuade var stort i frågor som rörde ekonomi, liksomkreativiteten vad gäller att skapa strategier för att lösa frågor relaterade till skriftspråksanvändning,såsom vid inköp till hushållet. Där beskrev de intervjuade utvecklade strategier både för ekonomiskplanering och kritiskt förhållningssätt som konsument. Relationer mellan undervisningen ochmaktrelationer i lokala diskurser framträder bland annat i form av elevernas beroende av välvilligamediatorer och av digitala resurser som är kopplade till ekonomiska möjligheter. Alltför begränsadefärdigheter riskerar att leda till en begränsning av samhälleligt deltagande och svårigheter med attutöva medborgerliga rättigheter. Genom att lärare får kännedom om strategier som eleverna använderi vardagslivet kan undervisningen utvecklas på sätt som gynnar elevernas andraspråksutveckling.