I kulisserna – Om gymnasieelevers meningsskapande i dramatext
I en pågående etnografisk receptionsstudie undersöks elevers läsning av en litterär genre som å ena sidan tas för given i svenskämnets styrdokument, läromedel och praktiken i skolan, men som å andra sidan knappast alls uppmärksammats i tidigare litteraturdidaktisk forskning. Det handlar om dramatik. Den övergripande forskningsfrågan är: Hur konstruerar gymnasieelever mening i en dramatext?
Studien är praxisnära och inriktar sig på de litteraturdidaktiska aspekterna inom ett ämnesövergripande projekt där svenska och teater ingår. Studien genomförs vid doktorandens egen skola, men den egna undervisningen är inte forskningsobjekt. Videoinspelning görs av elevgruppens läsningar i olika former från starten i gemensam högläsning av okänd text ända fram till en scenisk gestaltning av den litterära texten inför publik. Observationerna pågår oktober 2013 – mars 2014 och inkluderar strukturerade litteratursamtal, spontana diskussioner vid högläsningar, fysisk gestaltning av den lästa texten i dramaimprovisationer och repetitioner samt de sista förberedelserna för föreställning. Meningsskapandet uppmärksammas när eleverna läser, hör, ser och i kroppen har texten. Eleverna erbjuds ett meningsskapande med en mångfald semiotiska resurser, t.ex. röst, kroppsspråk, scenografi, kostym, rekvisita och ljussättning.
Analysen baseras på urval i videomaterialet av för forskningsfrågan kritiska ögonblick. De kritiska ögonblick som fångar intresset är när textens mening förhandlas fram eller omförhandlas, t.ex. med hjälp av att nya semiotiska resurser används. Kriterier för urvalet av ögonblick utgår från etablerade former för samtalsanalys. Nya kriterier kan dessutom behöva skapas utifrån vad det empiriska materialet erbjuder.
Basen i det teoretiska ramverket är beprövad - Langers (1995) föreställningsvärldar och McCormicks (1994) kulturella och litterära repertoarer. Men eftersom dessa ramar, åtminstone i Sverige, ännu inte prövats mot elevläsning av dramatik och eftersom en ökande multimodalitet i elevernas arbete med den litterära texten planeras kan man anta att det uppstår behov av annan teori också. Uppmärksamheten kan komma att riktas mot sociosemiotisk och multimodal teori.
Sett till forskningsobjekt, metodologi och teoretisk ram följer studien konventioner inom forskningsfältet. Men den följer inte konventionen i ett par andra avseenden. Det handlar inte om läsning av roman eller novell, utan alltså om läsning av dramatik. Data genereras från läsningar som går en bit utöver traditionell klassrumsläsning inom svenskämnet. Uppmärksamhet riktas mot vad eleverna gör med texten för att konstruera mening.
Referenser
Langer, J.A. (1995). Envisioning Literature: Literary understanding and literature instruction. New York: Teachers College Press.
McCormick, K. (1994), The Culture of Reading and the Teaching of English, Manchester: Manchester Univ. Press.
2013.