Dalarna University's logo and link to the university's website

Bakgrund: Det första levnadsåret är kritiskt för sömnutvecklingen och sömnkvaliteten påverkar såväl den fysiska som neurologiska utvecklingen. Spädbarns sömn utgör en vanlig orosfaktor hos nyblivna föräldrar vilket kan leda till modifiering av rekommenderade sömnarrangemang för att främja såväl spädbarnets som föräldrarnas välmående. Syfte: Att undersöka föräldrars upplevelse och beskrivning av prematura (<37 graviditetsveckor) och fullgångna spädbarns sömnvanor vid en och sex månaders ålder. Metod: En kvantitativ studie med longitudinell design. Urvalet bestod av 923 föräldrar till 504 spädbarn födda under 2020/2021 som vårdats på förlossningsavdelning eller neonatalavdelning i Sverige. Data inhämtades från enkäter och analyserades med deskriptiv statistik, Mann-Whitney U test samt Cohen’s d. Resultat: Fäder och föräldrar med låg utbildningsnivå upplevde spädbarnets sömnbeteende som mindre problematiskt jämfört med mödrar och föräldrar med hög utbildningsnivå vid både en och sex månaders ålder. Vid jämförelse över tid sågs ingen skillnad relaterat till utbildningsnivå. Vid en månads ålder upplevde föräldrar till prematura spädbarn att sömnbeteendet var ett större problem jämfört med föräldrar till fullgångna spädbarn. Föräldrar till ammande spädbarn upplevde sömnbeteendet som mer problematiskt vid sex månaders ålder och samsovning var vanligt förekommande under den första levnadsmånaden. Slutsats: Föräldrars upplevelse av spädbarns sömnbeteende påverkas av ett flertal olika faktorer i närmiljön. Således finns ett behov av att individanpassa stöd och insatser till nyblivna föräldrar gällande frågor kring spädbarns sömnmiljö.

Background: The first year of life is critical for sleep development, and the quality of sleep affects both the physical and neurological development. The sleep of infants constitutes a common cause of worry among new parents, which can lead to modifications in recommended sleep arrangements to promote both parents’ and infants’ wellbeing. Aim: To investigate parents’ experience and description of preterm (<37 weeks of pregnancy) and full-term infants’ sleeping habits at one and six months of age. Method: This was a quantitative study with a longitudinal design consisting of 923 parents to 504 infants born during 2020/2021 who received care in either the maternity- or neonatal ward in Sweden. Data was collected from questionnaires and was analyzed using descriptive statistics, Mann-Whitney U test and Cohen’s d. Results: Fathers and parents with a low educational level experienced the infant’s sleep less problematic compared to mothers and parents with a high educational level at both one and six months of age. Over time there was no difference related to educational level. One moth post-partum, parents to preterm infants experienced that the sleeping habits were more of a problem compared to parents to full term infants. Parents to breastfed infants experienced the sleeping habits as more problematic at six months of age, and co-sleeping was common during the infants’ first month of life. Conclusions: Parents’ experience of infants’ sleeping habits is affected by various factors in the immediate home environment. Hence there is a need for individualized support and interventions for new parents regarding infants’ sleep environment.