Stieg Larssons Millennium-trilogi (2005-2007) har blivit en enorm försäljningssuccé världen över. I dess spår har ett allt större intresse för Sverige som land och som välfärdsnation väckts. Frågor har rests om vad författarens beskrivning av det mycket aggressiva våldet betyder och vad det har med Sverige som land och som välfärdsnation att göra? Hur rimmar böckernas berättelser med föreställningarna om Sverige som ett av världens mest jämställda länder? Kan böckerna läsas som pro-feministiska? Hur relaterar romanfigurerna till svenska barnböcker av Astrid Lindgren? Och hur kommer det sig att romanfigurerna hela tiden dricker kaffe? Tanken att låta det svenska samhället belysas och diskuteras genom Millennium-serien föddes i början av 2010 vid Forum för Genusvetenskap vid Mittuniversitetet, en mångvetenskaplig plattform för forskare med genusperspektiv i sin forskning. Den för många av oss provokativa frågan som restes var: Vilken fråga är Lisbeth Salander ett svar på i dagens Sverige? Syftet med antologin är flerfaldigt och kan sammanfattas på följande sätt:
Att utifrån en svensk kontext belysa och diskutera det svenska samhället genom Millennium-serien.Att i populärvetenskapliga artiklar vidga rymden kring den skönlitterära texten genom att diskutera den ur många olika perspektiv och utifrån fler ämnesdiscipliner än litteraturvetenskap – som genusvetenskap, etnologi, folkhälsovetenskap och juridik.Att låta genusperspektivet, i mer eller mindre genomförd form, vara en gemensam nämnare för texterna.
Genom att presentera några svenska (och en finsk) genusforskares läsning och problematisering av hur Sverige av idag kan förstås genom Millennium-trilogin, vill vi ge en kontextuell bakgrund till romanernas bild av vad som pågår i Sverige. Den första delen behandlar frågor om hat, våld och brott i en svensk nutida välfärdskontext. Här diskuteras romanernas porträttering av centrala aspekter av ett samhälle, som brott och lagar, men också rädslor, tillit och andra emotionella narrativ, i relation till forskning om det nutida svenska samhället. Johanna Niemi gör i kapitel 1: "All the Adults in the Noisy Village: Constructions of Post-Modern Identity in the Welfare State in the Millennium Trilogy", en spännande läsning av Sverige med ett perspektiv lite från sidan, det vill säga från grannlandet Finland. I kapitel 2 "Våld, jämställdhet och Millennium- serien" behandlas en fråga som på ett ganska givet sätt reses av Millennium-böckerna: våldet mot kvinnor i en svensk kontext av Katja Gillander Gådin. I kapitel 3 "Rädda sig från intet" diskuterar Håkan Berglund-Lake händelser som gör att platser där människor känner sig hemma och trygga plötsligt förändras av våld, våldtäkt, inbrott, brand, eller andra destruktiva yttre krafter.
I del två av denna skrift diskuteras bilden av Lisbeth Salander utifrån olika perspektiv. I kapitel 4, "Lilla syster ser dig! Pippi Långstrump, Lisbeth Salander och andra Pippi-karaktärer", analyserar Eva Söderberg hur Larsson har skapat Lisbeth Salander i relation till Lindgrens barnbokshjältinna Pippi Långstrump. Som en stark och mystisk litterär figur har Lisbeth Salander provocerat till en mängd mer eller mindre fantasifulla tolkningar. I kapitel 5, "Salanders teorem. Lisbeth Salander som Millennium-trilogins gåta", av Annelie Bränström Öhman, diskuteras ett annat möjligt svar på vilken fråga Lisbeth Salander är ett svar på. I kapitel 6, "Lisbeth Salander: feministiskt svar eller provokativ fråga?", ställer Siv Fahlgren frågan: kan vi läsa karaktären Lisbeth Salander som svaret på ett samhälle där män hatar kvinnor? Och i så fall – är det då ett feministiskt svar?
Den tredje och sista delen presenterar bilder av svenskhet. I kapitel 7, "Kaffe, klass och kön – jämlikhetens dryck i Millennium-trilogin", beskriver Åsa Ljungström hur berättelsen om fikat och kaffedrickandet, i relation till berättelserna om jämlikhet och jämställdhet, fungerar i Millennium-trilogin. I det åttonde och sista kapitlet "De goda männen och de starka kvinnorna. Om gemenskaper utifrån Millennium-sviten" skriver Anders Johansson om de goda männens funktion i böckerna i relation till de starka kvinnorna.
Sundsvall: Mittuniversitetet , 2013. , p. 133