Bakgrund: Bröstmjölk rekommenderas som den enda energikällan för barn upp till sex månaders ålder. Efter detta rekommenderas delamning upp till två års ålder och gärna längre. De flesta mödrar önskar att amma sina barn, dock minskar antalet barn som helammas i Sverige. Amning bidrar till goda hälsoeffekter för både barn och mor. I barnmorskans profession ingår att ge information och amningsstöd till mödrar. Syfte: Syftet med studien var att beskriva mödrars upplevelser av amning i Sverige inom barnets första levnadsår. Metod: En kvalitativ metasyntes med metaetnografi som analysmetod. Datainsamling utfördes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Totalt 14 artiklar inkluderades i metasyntesens resultat. Resultat: Fyra huvudkategorier framkom; Känslomässiga variationer, Stödets betydelse, Normer i samhället samt Strategier för en positiv amningsupplevelse. Slutsats: Mödrar upplever att amning är kopplat till moderskapet och det finns en norm i samhället att amma sina barn. Amning kan ge upphov till många känslor, både positiva och negativa och därför önskar mödrar professionellt stöd och stöd från personer i sin närhet. För att stödja mödrar på bästa sätt ställs krav på att barnmorskan har ett personcentrerat förhållningssätt samt tydliga riktlinjer att förhålla sig till. Klinisk tillämpbarhet: Genom att beskriva mödrars upplevelser av amning i Sverige kan barnmorskan få en bättre förståelse för vad som kan tänkas bidra till den sjunkande amningsfrekvensen och således kunna ge ett bättre individanpassat stöd till mödrar som ammar. Barnmorskan har en betydande roll under amningens initiala fas och kan därför påverka amningen.