Den här studien är en följd av tidigare genomförd litteraturstudie (Burman, 2022) som undersökt hur undervisning om grammatik kan inkluderas i skrivundervisning och formas för att verka skrivutvecklande för elever. Resultatet av den studien visade bland annat att återkoppling på elevers grammatiska val för skrivutveckling är ett outforskat område. Denna studie har därför som syfte att genom analyser av tre lärares återkoppling på elevers skrivna texter och intervjuer med dessa tre lärare undersöka hur de arbetar med och resonerar kring återkoppling på elevers grammatiska val för skrivutveckling. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande där utveckling genom interaktion mellan människor förespråkas. Det teoretiska ramverk som studiens resultatdiskussion utgår från handlar om stöttning och progression för att på så vis kunna diskutera hur de tre lärarna anpassar återkoppling efter eleverna för att de ska nå skrivutveckling. De metoder som använts är intervjuer med lärarna samt insamling av skriven återkoppling som de tre lärarna gett på elevtexter. I resultatet av studien går det att se att lärarnas återkoppling på elevers grammatiska val i stor utsträckning är på lokala nivåer i elevernas texter vilket överensstämmer med tidigare forskning kring vad lärare ger återkoppling på. Det går även att se att lärarna utformar återkopplingen på olika vis, och deras val överensstämmer inte alltid med hur tidigare forskning framhäver att återkoppling på grammatiska val bör utformas för att stötta elever i deras skrivutveckling. De tre lärarna uttrycker dock en medvetenhet kring hur de skulle kunna arbeta i stället och dessa tankar överensstämmer med vad forskning framhäver som utvecklande för elever. Två av lärarna uttrycker en önskan om att arbeta på ett annat sätt vad gäller hur de utformar återkopplingen på elevers grammatiska val. Lärarna uttrycker att elevers förkunskaper samt tidsbrist är två anledningar till att de utformar arbetet och återkopplingen på det vis som de gör. Utifrån studiens resultat finns möjlighet till vidare forskning kring hur lärare arbetar med återkoppling på elevers grammatiska val. Två av lärarna uttrycker att de föredrar muntlig återkoppling vilket vore av intresse att studera och även hur elever resonerar kring olika typer av återkoppling på grammatiska val och om de upplever det som skrivutvecklande. Vill man vidare undersöka återkoppling i relation till stöttning och progression vore det även av intresse att undersöka närmare hur lärare ger återkoppling i olika årskurser.