Studien eftersöker kunskap kring hörbara skillnader mellan Pythagoreisk och Liksvävande temperering. Syftet är att förstå om dessa hörbara skillnader har relevans i musikskapandet när man stämmer om instrument till olika skalor. Metoderna tar reda på syftets resultat genom lyssningstester som ger både kvalitativa och kvantitativa resultat och beskriver de upplevda skillnaderna i form av attribut och genom olika tabeller. Det övergripande resultatet tyder på att det finns hörbara skillnader mellanstämningssystemen och ger tydliga utfall som kan definiera systemens egenskaper i form av attribut. Utifrån dessa attribut kan man identifiera att Pythagoreisk stämning enligt majoriteten av lyssningstestets exempel anses vara mer stämd, ren, rak och många gånger dissonant. Resultaten av liksvävande temperering anses vara mer ostämd, vibrerande men också naturlig. Dock föredrar majoriteten liksvävande temperering trots att majoriteten anser att Pythagoreisk stämning låter mer stämd. Slutsatsen och diskussion handlar om studiens styrkor, svagheter och en ger en övergripande diskussion kring vidare forskning.