Uttalet är en väsentlig del av den muntliga språkformuleringen och en medveten användning av prosodi kan bidra till utvecklingen av ett begripligt uttal vilket i sin tur underlättar kommunikationen. Syftet med föreliggande studie har därför varit att få förståelse för hur fransklärare i grund- och gymnasieskolan arbetar med uttalet, det vill säga ljud och prosodi, vid muntlig språkframställning. Avsikten var att ta del av lärarnas uttryckta uppfattningar om och beskrivningar av vad de förknippar med elevernas förmåga att kunna formulera sig muntligt; elevernas svårigheter att formulera sig begripligt när de talar; aktiviteterna som ingår i undervisningen för att låta eleverna träna på att uttrycka sig begripligt; samt hur arbetet med uttalet har förändrats under deras verksamma år som lärare. Metoden som har används är kvalitativ. Tio fransklärare har intervjuats: grundskollärare (n=8) och gymnasielärare (n=2). Resultatet har analyserats utifrån tidigare forskning om lärarkognition och uttalsundervisning. Av studien framgår för det första att grundskollärarna uppger att de fokuserar på lingvistiska kompetenser vid muntlig språkformulering, framför allt ordinlärning, medan gymnasielärarna fokuserar på samtliga kompetenser som behövs vid talprocessen: lingvistiska, sociolingvistiska och diskursiva. För det andra att häften av eleverna inte kan använda intonation för att uttrycka ett påstående och ställa en fråga i årskurs 9. För det tredje att de vanligaste aktiviteterna som används av grundskollärarna för att träna elevernas uttal främst består i att lyssna på och upprepa ord, meningar och texter, göra hörövningar i form av ifyllningsövningar samt inlärning av kortare dialoger, medan gymnasielärarna däremot uppger att uttalet automatiskt tränas i kommunikation när eleverna interagerar med varandra. Vidare framstår de vanligaste strategierna för att uppmärksamma eleverna på uttalet vara ljudartikulering, upprepning av uttalsregler samt att påtala skillnaden mellan ljud och stavning. Grundskollärarna uppger att svenska läroböcker utgör basen för uttalsaktiviteterna medan gymnasielärarnas undervisning utgår från franskspråkiga läroböcker. Berörande hur arbetet med uttalet har förändrats genom åren menar gymnasielärarna att ingen sådan har varit aktuell medan grundskollärarnas utsagor ger en komplex bild av yttre och inre faktorer som påverkar uttalsträningen. Utifrån analysen av insamlade data dras följande slutsatser: dels att de intervjuade fransklärarna inte tycks arbeta särskilt explicit med uttalet, dels att grundskollärarna tycks sakna metoder och adekvata läroböcker för att undervisa om fransk rytm och intonation.