Studiens utgångspunkt är att ta reda på om begreppet god samhällsmedborgare upplevs som en målbild av lärare i årskurs 1–3 eftersom det kommuniceras som ett mål ifrån Högskolan Dalarnas grundlärarutbildning. Syftet med studien är att undersöka hur lärare i årskurs 1–3 uppfattar sitt uppdrag vilket konkretiseras i tre frågeställningar: Vad innebär begreppet god samhällsmedborgare för dessa lärare? Hur arbetar lärare med fostrans- och kunskapsuppdraget? Vilken är dessa lärares upplevelser av sitt uppdrag? Syftet och frågeställningarna besvarades med hjälp av en kvalitativ metod där åtta lärare som undervisar i årskurs 1–3 deltog i semistrukturerade enskilda intervjuer. Resultatet visar att begreppet god samhällsmedborgare uppfattas och definieras på olika sätt av lärarna. I studien framkommer lärarnas syn på läroplanen och samtliga uppfattar enbart kunskapsmålen som faktiska mål. Det leder till att fostran och kunskap får olika stort utrymme samtidigt som lärarna uttrycker stor ambivalens gällande läroplanens praktiska genomförande. Andra faktorer som påverkar utrymmet för de båda uppdragen uppges vara skolans ekonomiska förutsättningar, elevgruppernas sammansättning och storlek samt lärarens personlighet. Planerade moment där fostran får stå i förgrunden sker oftast inom so-ämnet även om samtliga lärare är överens om att fostransuppdraget är bredare än ämnesundervisningen. Resultatet synliggör en differens mellan både forskning och skola samt teori och praktik. Enligt forskningsbakgrunden som den här studien vilar på finns det fyra övergripande komponenter för en god samhällsmedborgare där samtliga lärare bara berör tre av dem. Forskningen menar att alla fyra komponenter måste beröras för att anses tillräckligt. Målet att utbilda mot goda samhällsmedborgare så som det kommuniceras från läroplanen kräver både mer forskning och utbildning för lärarna innan hela uppdraget kan realiseras på ett tillfredsställande sätt. Slutligen visar studiens resultat att ytterligare en revidering av styrdokumenten kan vara aktuell.