Syftet med studien är att fördjupa kunskap om hur några svensklärare på mellanstadiet uppfattar sina möjligheter och begränsningar till formativ bedömning. Frågorna som ställs i studien handlar om lärarnas uppfattning om formativ återkoppling, samt om lärarnas uppfattning om hur tid och förhållanden i klassrummet påverkar deras möjlighet att använda formativ bedömning. Tidigare forskning påvisar en positiv effekt på elevers lärande vid användande av formativ bedömning men det framkommer också att formativ bedömning anses som tidskrävande och stressande för lärare. Vad exakt som gör att lärare upplever stress i förbindelse med formativ bedömning är intressant för att kunna bidra med kunskap som gör att lärare ska kunna använda sig av formativ bedömning i större utsträckning. Studien har utförts med ansats i en kombination av ramfaktorteorin och fenomenografisk teori. Empirin har samlats in genom kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med sex svensklärare på mellanstadiet som sedan har transkriberats och analyserats. Det framkommer att samtliga medverkande lärare i studien har en positiv inställning till formativ bedömning och att de anser att det är viktigt för elevernas progression. Vidare uppenbaras det olika uppfattningar och en osäkerhet om vad begreppet formativ bedömning innebär. Brist på tid ärockså något som genomsyrar studien och det uppenbaras att tid är en viktig faktor från planeringsstadiet till genomförd undervisning. Det växer fram flera olika faktorer som påverkar att lärarna upplever att tiden inte räcker till. Dessa resultat är relevanta för att kunna hjälpa lärare att implementera formativ bedömning i sin undervisning i större utsträckning.
Pedagogiskt arbete, inriktning svenska