Dalarna University's logo and link to the university's website

Denna studie har som bakgrund en tidigare genomförd litteraturstudie (Dezső & Törnblad,2022) där olika arbetssätt i grammatikundervisning i gymnasieskolans svenskämne undersöks. Resultatet visar att ett integrerat arbetssätt är att föredra framför isolerat arbetssätt. Däremot finns det få studier på området som lyfter elevperspektivet och framför allt elevers erfarenheter och behov av grammatikundervisning. Litteraturen diskuterar också i mindre utsträckning (vanRijt et al., 2019, m.fl.) hur sambandet mellan arbetssätt och kunskapsformer, som de olika arbetssätten kan leda till, kan se ut.

I föreliggande empiriska studie undersöks gymnasieelevers erfarenheter och behov av grammatikundervisning i svenskämnet, samt vilka kunskapsformer, av de som elever ska utveckla i gymnasieskolan enligt rådande läroplan (Lgy11), som gynnas av grammatikundervisningen i relation till elevers erfarenheter och behov.

För att besvara studiens syfte och frågeställningar har en (digital) enkätstudie genomförts med deltagande elever som läser svenska i årskurs två och tre på gymnasiet. De deltagande skolorna är slumpmässigt utvalda. Vid dataanalys tillämpas kvalitativ metod. Enkätsvaren analyseras i relation till isolerat eller integrerat arbetssätt och olika kunskapsformer (fakta- och förståelsekunskap, färdighets- och förtroendekunskap, värderingsförmåga och kritiskt förhållningssätt) som är möjliga för elever att utveckla.

Resultatet av studien bekräftar delvis tidigare forskning som visar att isolerad grammatikundervisning i svenskämnet är vanligt förekommande. Detta visas nu från ett elevperspektiv. Vi menar att detta arbetssätt kan leda till utvecklande av elevernas förståelsekunskap. Resultatet visar emellertid också att eleverna har erfarenhet av någon form av integrerad grammatikundervisning, vilket kan leda till utvecklande av olika typer av färdighetskunskaper, men i vissa fall även kunskap som värderingsförmåga och kritiskt förhållningssätt. De deltagande eleverna visar dessutom en medvetenhet om grammatikundervisningens nytta i sin egen litteracitetsutveckling, med betoning på deras färdighetskunskaper. Resultatet ger goda skäl till att forska vidare kring grammatikundervisningens praktiker då de kanske inte alls är så enahanda som det grammatikdidaktiska forskningsfältet hittills utgått från.