Dalarna University's logo and link to the university's website

This qualitative study reviews the document “Insatser inom området psykisk hälsa och suicidprevention 2023" published on the government´s website. This is done with the purpose of identifying and problematizing how risk groups are presented in the government and SALAR's document regarding mental illness and suicide. Furthermore, the document also examines and problematized whether sociological factors emerge as the underlying reasons why certain groups are identified as riskgroups. By using critical discourse analysis as a method of analysis, risk groups can be demonstrated, sociological factors identified, and the document critiqued. In Sweden, the state has overall responsibility for mental health and together with Sweden's municipalities and regions, the government has entered into an agreement, which is presented in the analysed document. The result we found is that the risk groups identified are not presented specifically as risk groups in the document. What the document focuses on is that certain interventions should be put in place for these individuals without any direct interventions being specified. During the work on the critical discourse analysis, it has become clear that the document lacks important information that makes credibility disappear. The document feels like a compilation of previous information as they talk about the shortcomings that exist for mental illness and suicide prevention, although this is not a single reference in the document.

I denna kvalitativa studie granskas dokumentet ”Insatser inom området psykisk hälsa och suicidprevention 2023” publicerat på regeringens webbsida. Detta görs med syftet att påvisa och problematisera vilka riskgrupper som presenteras i regeringens och SKR:s dokument gällande psykisk ohälsa och suicid. Vidare undersöks och problematiseras om det i dokumentet framträder sociologiska faktorer som ligger till grund varför vissa grupper pekas ut som riskgrupper. Genom att använda kritisk diskursanalys som analysmetod kan riskgrupper påvisas, sociologiska faktorer identifieras och dokumentet kritiseras. I Sverige har staten det övergripande ansvaret för den psykiska hälsan och tillsammans med Sveriges kommuner och regioner har regeringen ingått en överenskommelse, vilket presenteras i det analyserade dokumentet. Det resultat vi funnit är att de riskgrupper som identifieras, inte presenteras specifikt som riskgrupper i dokumentet. Det som dokumentet fokuserar på är att vissa insatser bör sättas in för dessa individer utan att inga direkta insatser specificeras. Under arbetets gång med den kritiska diskursanalysen har det tydliggjorts att dokumentet saknar viktig information som gör att trovärdigheten försvinner. Dokumentet känns som en sammanställning av tidigare information då de talar om vilka brister som finns för psykisk ohälsa och suicidprevention, trotts detta finns inte en enda referens i dokumentet.