Dalarna University's logo and link to the university's website

Under hösten 2022 offentliggjorde den nya regeringen att man hade för avsikt att satsa 685 miljoner kronor på läromedel under det nästkommande året. Utöver regeringens satsning visar forskning att läroböcker har, trots konkurrens från andra medieformat, en alltjämt hög ställning i den svenska skolan. Läroboken kan bistå läraren med bland annat lektionsidéer, struktur och utgöra ett pedagogiskt stöd kring ämnesområden som uppfattas som besvärliga att undervisa om. Ett sådant ämnesområde, som många lärare i svenskämnet känner sig osäkra kring, är poesi. Poesigenren har tilldelats en mer framskjuten roll i gymnasieskolans centrala innehåll i svenskämnet, men många svensklärare upplever en allmän osäkerhet kring vilka didaktiska tillvägagångsätt som kan användas i poesiundervisningen. Läroboken kan därmed fungera som ett stöd för läraren i sitt didaktiska arbete med poesi. Läroboken har en normerande funktion som präglar både elevers och lärares föreställningar om exempelvis ett ämnesinnehåll. Därför är det också viktigt att de synsätt som förmedlas och som är inbäddade i läroböckernas innehåll belyses.

Syftet med föreliggande kvalitativa textanalys av läromedel är att undersöka hur poesiavsnitten i ett urval av läroböcker för kursen Svenska 3 i gymnasieskolan kan förstås i relation till utbildningens funktioner. För att besvara detta syfte har följande frågor formulerats: Hur legitimeras poesiundervisningen, såväl explicit som implicit, i de undersökta läroböckernas olika deltexter? Vilka litterära kompetenser förväntas eleverna utveckla genom att besvara poesikapitlens uppgiftsfrågor?

I resultatet har tre olika kategorier av argument för poesins förtjänster identifierats i de undersökta läroböckerna. I den första undersökta läroboken framhävs vikten av elevernas personliga meningsskapande och läroboksförfattarna anger främste mancipatoriska argument för poesins värde. Uppgiftsfrågorna i den första lärobokens poesikapitel syftar främst till att utveckla elevernas självkännedom och betonar en elevcentrerad och subjektifierande kunskapssyn. I den andra undersökta läroboken förespråkas implicit en poesididaktik där litteratur, språk, författarkanon och stilistiska formuttryck uppmärksammas. Det är främst litterära och funktionella argument som framhävs i lärobokens poesiinnehåll. Uppgiftsfrågorna i den andra undersökta läroboken är främst av kontrollkaraktär och syftar till att utveckla elevernas kunskaper om dikters litterära och textuella beståndsdelar. Det är en kvalificerande och socialiserande kunskapssyn som genomsyrar den andra lärobokens innehåll där ämneskunskaper, textnära analyser och kunskaper om västerländsk, kanoniserad skönlitteratur beskrivs som viktiga kunskaper att utveckla.