Under de senaste decennierna har ett stort intresse för att forska om film utifrån ett kognitivt neurovetenskapligt perspektiv växt fram. Inte minst intresserar sig forskare för vilka neurologiska processer som styr människors reaktioner på skräckfilm, men trots det stora intresset saknas forskning om hur skräckfilmsmanus påverkar läsaren. I denna uppsats undersöks vilka språkliga och formmässiga val, i skräckfilmsmanus med body horror-tema, som mest effektivt framkallar obehag, äckel och andra fysiska förnimmelser hos vana manusläsare, utifrån ett kognitivt neurovetenskapligt perspektiv. Förhoppningen är att resultaten kan vara användbara för manusförfattare som vill kunna gestalta body horror i text. I studien utfördes intervjuer med 14 informanter med professionell vana av att läsa filmmanus. Informanterna fick läsa scener med body horror-inslag och reflektera över sina egna upplevelser av dem. Svaren ställdes i relation till branschstandarden för filmmanus och analyserades utifrån ett kognitivt neurovetenskapligt perspektiv för att förklara varför vissa element i texterna framkallade starkare reaktioner än andra. Resultaten indikerar att branschstandarden är användbar för att framkalla mentala bilder hos läsaren, samtidigt som bildligt språk, få men specifika ord samt åverkan på vissa kroppsdelar i texten effektivt framkallar obehag, äckel och andra fysiska förnimmelser. Studien kan med fördel utvidgas till att omfatta vana manusläsare i andra länder samt inriktas på tydligt avgränsade yrkesgrupper inom filmproduktion för att göra resultaten generaliserbara i större utsträckning.