Vad händer när en anställd förflyttats utanför lönearbetets gränser, det vill säga från att varai en anställning till att ofrivilligt bli av med arbetet? Vi närmar oss frågan genom att fokusera på arbetsförlusters individuella konsekvenser samt omställningsstödets betydelse för övergången till ny sysselsättning. Studien bygger på 28 semistrukturerade intervjuer med uppsagda inom hotellsektorn under Covid-19 pandemin, samt 18 intervjuer med chefer, representanter från omställningsorganisationer, arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer. Analysen är pågående och resultat kommer att presenteras på konferensen.
De preliminära resultaten visar dock att uppsägningarna, i kombination med användning av korttidspermitteringar (inledningsvis i pandemin var även uppsagda under uppsägningstid korttidspermitterade inom hotellsektorn), bidrog till ett abrupt avslut av anställningen. Avslutet med få arbetsdagar under uppsägningstiden skapade en utmanande situation vilket medförde en snabb omställning till en vardag som arbetssökande. Konsekvenser som uppstod för de uppsagda inkluderade försämrad ekonomi, hälsa och välmående samt oro inför framtiden. Uppsägningarna upplevdes dock inte enbart negativt utan också, för vissa uppsagda, bidrog till möjligheter genom till exempel aktiv karriärplanering i form av utbildning eller nytt arbete. De uppsagdas ekonomiska situation och livssituation inverkade på hur konsekvenserna upplevts.
De preliminära resultaten visar också en diskrepans mellan objektiv och subjektiv kompetens där det externa stödet varit viktigt i att översätta kompetensen från en kontext till en annan vilket varit en bidragande faktor till att överbrygga friktionsarbetslöshet. Avslutningsvis indikerar resultaten olika typer av barriärer i tillgången till omställningsstödet som erbjudits via omställningsorganisationerna och hur stödet upplevts har skiljt sig åt mellan de uppsagda.