Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare inom samhällsorienterade ämnen undervisar i källkritik samt mängden undervisningstid som tillägnas åt källkritik. Tillhörande frågeställningar söker svar på frågor gällande planering, utförande och utvärdering. Utöver dessa frågeställningar besvaras även frågor gällande möjligheter och svårigheter i undervisningen om källkritik, digitala och analoga källor samt elevernas kunskaper inom källkritik. Studien har utförts med en kvalitativ metod där fem lärare har intervjuats med semistrukturerade intervjuer och det insamlade materialet har analyserats och redovisats inom olika kategorier. Den teoretiska grunden har varit det sociokulturella perspektivet samt pragmatism. Tidigare forskning har visat att dagens elever upplever svårigheter i granskandet av digitala källor och att lärare har ett stort ansvar i att skapa lärande lektioner som gynnar eleverna i och utanför klassrummet. Sammanfattningsvis har denna studie visat att lärare är medvetna om den vikt källkritik bär i dagens samhälle och att alla möjliga slags källor och påståenden letar sig in i klassrummet. Diskussioner, gemensamt arbete och repetition blir då viktiga arbetssätt inom undervisningen i källkritik. Däremot skiljer sig lärarnas uppfattningar gällande elevernas källkritiska kunskaper samt mängden undervisningstid som ska ges åt källkritik.